Avregleringen av elmarknaden

Ungefär för 15 år sedan, nämligen den 31 januari 1996 valde staten att avreglera elmarknaden som i det största drevs som ett monopol av det statliga elbolaget Vattenfall. Under 1992 valde man att bolagisera verket och det här blev början på den stora reform som komma skulle. I samband med det här hade den sittande borgerliga regeringen som verkställde själva elreformen, en önskan om att elnäten skulle öppnas och att konsumenter själva skulle kunna välja vilka leverantörer man hade för sin el till hushållet. Det här förslaget mötte stort motstånd och ansågs mycket kontroversiellt och inte helt oväntat var de stora kraftbolagen motståndare till idén. Kommunala bolag däremot såg det här som ett mycket bra förslag då man trodde att marknaden skulle bli konkurrensansatt och därmed gå ner i pris.

Kraftbolagens dubbelspel

Det visade sig emellertid att de stora kraftbolagen spelade en form av dubbelspel. Samtidigt som man visade sig missnöjd utåt så hade man internt redan börjat anpassa sig för den nya marknaden. Redan under 90-talets inledande fas hade flera av storbolagen, däribland Sydkraft och Graningeverken valt att köpa upp mindre kommunala bolag för att säkra upp flödet inför den kommande reformen. På så vis kunde man utnyttja systemet när det väl gick igenom och fortsätta ha högre priser. Kommunerna var dessutom inte sena på att sälja sina bolag eftersom budgetarna vid den här perioden var i rejäla underskott. För att hindra att karteller skulle uppstå eller att marknaden skulle gå från monopol till oligopol där ett par större aktörer dominerade gjordes utredningar som visade på att det skulle räcka med vissa rekommendationer om hur upphandlingar i branschen fick gå till. Med de här sanktionerna kunde därför avregleringen fortgå som planerat.

Elpriserna sjönk men det ändrades snabbt

Det första året efter att reformen införts sjönk elpriserna och insatserna verkade få den eftersökta effekt som var meningen. En nordisk elbörs öppnades i Oslo och fungerade som en köp och säljmarknad för ländernas alla elbolag, tillverkare som distributörer. Det visade sig emellertid att den här prisnergången berodde på väldigt kraftiga nederbörd vilket också ökade mängden tillgänglig el. När 2000-talet inleddes stack priset iväg och de stora vinnarna blev kraftbolagen som satt och samlade in mer och mer pengar.

Gynnade storbolagen

Sverige ville ta efter övriga Europa som länge arbetade för att avreglera marknaderna. Medan Sverige i stora drag stressade igenom sin avreglering så valde exempelvis Tyskland att minska farten på sin och rollerna byttes. Det här gynnade bland annat storbolaget Vattenfall som anpassade sin verksamhet för att direkt kunna köpa in sig på tyska marknaden den dagen de valde att avreglera. Det här har lett till att idag äger ett 100 procent statligt bolag stora delar av energiförsörjningen ibland annat huvudstäderna i både Tyskland och Polen. Avregleringen av den svenska elmarknaden fick i slutändan en mycket oväntad effekt där de stora kraftbolagen stod som vinnare och elpriserna sköt i höjden för konsumenterna. En avreglering får alltså inte alltid den förväntade effekten, vare sig för de som är för eller de som är emot.