A-kassa

Arbetslöshetskassa, eller A-kassa, är ett system som erbjuder försäkringar ifall ens inkomst försämras eller försvinner helt vid arbetslöshet. Grundtanken är att man under hela tiden man arbetar betalar in en avgift till sin arbetslöshetskassa som sedan ger ut ersättning ifall man blir arbetslös. A-kassorna var tidigare kopplade till fackförbunden, men numera kan man vara medlem i en a-kassa utan att behöva vara fackligt ansluten. A-kassorna finansieras via medlemsavgifter, arbetsgivaravgifter och av statsbidrag. A-kassa är en del av arbetslöshetsförsäkringen, en försäkringsform som växte fram under 1800-talet i samband med fackliga hjälpkassor. Idag finns det en lag om arbetslöshetsförsäkring där arbetslöshetskassornas arbete regleras.

Många A-kassor att välja bland

Det finns mellan 30 och 40 olika A-kassor i Sverige. De är oftast indelade utifrån yrke eller bransch. De flesta är inriktade på de som är anställda. Några a-kassor tar också emot företagare och det finns även ett fåtal arbetslöshetskassor som enbart fokuserar på egenföretagare. Arbetslöshetskassan Alfa är en allmän arbetslöshetskassa som vänder sig till både arbetare och företagare och de tar också emot de som inte har någon anställning. Några exempel på A-kassor är Alfakassan, Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa, Handelsanställdas Arbetslöshetskassa, Kommunalarbetarnas Arbetslöshetskassa, Lärarnas Arbetslöshetskassa, Småföretagarnas Arbetslöshetskassa, Industrifacket Metalls Arbetslöshetskassa och Byggnadsarbetarnas Arbetslöshetskassa.

Vad krävs för att kunna få gå med i en A-kassa?

De flesta arbetslöshetskassor ställer krav på sina medlemmar. För att få gå med i en svensk a-kassa krävs det att din arbetsgivare eller ditt företag har sin verksamhet i Sverige. Man måste också ha jobbat minst 17 timmar per vecka i fyra av fem sammanhängande veckor och man måste också arbeta i samma omfattning (eller mer) vid inträdet. Om man har jobbat i flera år och därefter blir arbetslös så får man alltså inte gå med i a-kassan när man väl blivit arbetslös utan tanken är att man ska bli medlem i a-kassan under tiden man jobbar.

Vad krävs för att få ersättning?

Många arbetslöshetskassor kräver att man måste ha varit medlem i a-kassan i minst ett år före arbetslösheten (medlemsvillkor). Vissa a-kassor, som Alfakassan ger en låg grundersättning till de medlemmar som inte hunnit vara medlem i minst 12 månader. Men för att få den högre ersättningen, den inkomstrelaterade ersättningen, ska man alltså ha varit medlem i minst ett år. Dessutom krävs det att man måste ha jobbat minst sex månader under denna tolvmånadersperiod och att man under dessa sex månader har jobbat minst halvtid.

Medlemsavgifter

Medlemsavgifterna varierar kraftigt mellan de olika arbetslöshetskassorna. Vissa a-kassor har en och samma medlemsavgift för sina samtliga medlemmar medan andra a-kassor har en avgift som beror på hur hög lön man har. Avgiften kan variera så kraftigt som mellan 90 kronor i månaden (Alfakassan) till 430 kronor i månaden (Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa).

Ersättning

Arbetslöshetsersättningen är individuell eftersom den utgår från den lön man hade medan man arbetade. Enligt lag får arbetslöshetsersättningen som mest utgöra 80 procent av medlemmens tidigare lön. Men ersättningen har ett maxtak på 680 kronor per dag. Om man har tjänat 18 700 kronor eller mer per månad så får man maximal dagpenning, vilket är 14 960 kronor före skatt (ca 10 800 kronor efter skatt).

Man har rätt till ersättningen på 80 procent av inkomsten under 200 dagar. Från och med dag 201 till dag 300 sänks ersättningen till 70 procent av inkomsten. Blir man då utförsäkrad som det heter så beviljas man plats i jobb- och utvecklingsgarantin och måste då gå ett arbetsmarknadspolitiskt program med ersättning från Försäkringskassan. Är man förälder så får man 150 dagars förlängning av ersättningsperioden. Det betyder att man får 70 procent av inkomsten även mellan dag 300 och dag 450.