Basbelopp

På flera ställen i lagen anges något som heter basbeloppet, eller prisbasbeloppet som det numera heter. Det är ett visst belopp som följer det allmänna prisläget. På så sätt kan man i lagtexterna ange till exempel hur mycket som maximalt får utbetalas i statlig lönegaranti, vilket är fyra prisbasbelopp. Antalet prisbasbelopp är alltså konstant, men exakt hur mycket det handlar om i kronor varierar från år till år.

Basbelopp har räknats fram ända sedan 1960. Under den första tiden, mellan 1960 och 1981, fastställdes Basbeloppet för en månad i taget baserade på ändringarna i det allmänna prisläget två månader tidigare. Numera fastställs basbeloppet för ett helt kalenderår. Prisbasbeloppet avrundas alltid till närmaste hundratal kronor och det är lagen om allmän försäkring (1962:381) som styr hur prisbasbeloppet ska räknas fram.

Tre olika basbelopp

Egentligen finns det tre olika basbelopp, dels prisbasbeloppet som man oftast menar när man i vardagligt tal pratar om basbeloppet, men dels finns också det förhöjda prisbasbeloppet och inkomstbasbeloppet.

Prisbasbeloppet

Enligt Lagen om allmän försäkring ska prisbasbeloppet följa det allmänna prisläget, vilket innebär att beloppets värde måste följa inflationen. Inflationen mäts med hjälp av KPI, konsumentprisindex. Prisbasbeloppet fastställs av regeringen och ett nytt prisbasbelopp räknas fram inför varje år. Oftast höjs det från år till år, men mellan 2009 och 2010 sänktes prisbasbeloppet med 400 kronor, vilket var den första sänkningen sedan införandet av basbelopp 1960. Prisbasbeloppet används i många olika sammanhang, till exempel som grund för inkomsttak för sjukpenning och föräldrapenning, där inkomsttaket är 7,5 prisbasbelopp. Även vid beräkning av sjukpension inom ITP-planen tillämpas lönegränsen 7,5 prisbasbelopp.

Det förhöjda prisbasbeloppet

Precis som det vanliga prisbasbeloppet så förändras också det förhöjda prisbasbeloppet i taket med inflationen. Det fastställs också av regeringen och det används bland annat för beräkning av pensionspoäng inom allmän försäkring.

Inkomstbasbeloppet

Inkomstbasbeloppet är det nyaste av de tre basbeloppen. Det bygger på ett nytt index, inkomstindex, som visar inkomstutvecklingen per individ i åldrarna 16-64 år. Det fastställs av regeringen, precis som de andra två basbeloppen. Inkomstbasbeloppet används bland annat vid beräkning av den högsta pensionsgrundande inkomsten för den allmänna pensionen (7,5 inkomstbasbelopp) och även inom ITP-planen tillämpas inkomstbasbeloppet vid beräkning av de olika inkomstnivåerna med undantag för gränsen 7,5 prisbasbelopp som gäller för sjukpension.

Aktuella belopp

Prisbasbeloppet för 2010 fastställdes till 42 400 kronor, vilket innebär en sänkning med 400 kronor jämfört med 2009. Det förhöjda prisbasbeloppet för 2010 är på 43 300 kronor, vilket är en sänkning med 300 kronor sedan föregående år. Inkomstbasbeloppet för 2010 ligger på 51 100 kronor, vilket innebär en höjning med 200 kronor jämfört med 2009.