Energi

Allt du behöver veta om energi

I denna artikeln har vi samlat allt du behöver veta om energi, exempelvis så kommer du att lära dig om energiskatt, energimätning, varför vissa energiprodukter måste märkas, hur man kan effektivisera energi och vilka energibehov hem kan behöva. Vi på Allt om Spara informerar om olika ämnen som kan påverka din privatekonomi och i denna artikel så berättar vi alltså om ämnet energi.

Märkningen

Energi - energimärkning el Energimärkningen på produkterna ser lite olika ut beroende på vilken produktgrupp som den aktuella artikeln tillhör. Normalt gäller att en produkt kan placeras på en skala från A – G med gröna respektive röda pilar beroende på hur krävande den är. Kylar, frysar och tvättmaskiner har dessutom en skala som heter A, A+ och A++. Tvättmaskiner använder samma skala men det på eget initiativ eftersom det inte är reglerat i lagen om att det krävs energimärkning. Märkningen används i alla EU-länder och det är butikens chef som är ytterst ansvarig för att energimärkningen efterföljs.

Etiketten för energimärkning

För att tydliggöra etiketten och hur den ser ut har vi valt att presentera den etikett som Energimyndigheten har tagit fram för märkning av elektroniska apparater. Det kan sägas att den består av två olika delar där den ene delen är en färgglad grundetikett och den andre är en informationsremsa.

Den färgglada etiketten har tagits fram för att grafiskt visa det som står i informationsremsan. Du skall som konsument kunna se hur din maskin klassificerar sig i förhållande till den skala som finns.

Teckna ett grönt elavtal idag

Energiskatt

Energiskatt är något som funnits ganska länge i Sverige. Energiskatt är egentligen ett samlingsnamn för skatt på olika saker, såsom el och bensin. Den första energiskatt som infördes i Sverige var just den som lades på bensin och vid införandet 1924 låg den på fem öre per liter. Skatten på el kom till 1951. Summan bestäms av riksdagen och den kan vara olika beroende på var du bor. I vissa delar av Sverige är den skatten reducerad.

Skatt för alla

Såväl konsumenter som tillverkare betalar energiskatt. Den är tänkt som en intäkt för staten och används för att finansiera allt annat som kostar pengar i samhället. Tack vare skatten kam staten se till att det ständigt arbetas för energieffektivisering av Sveriges energi. Skatterna varierar allt eftersom olika partier regerar i landet och definieras i ett politiskt program som också brukar ändras i takt med att olika partier styr.

Lagen om skatt

Energiskatterna är reglerade i svensk lag och finns under Lagen om skatt på energi. Kraftbolagen och energibolagen får betala en uppsjö av olika avgifter och skatter för att genomföra sin verksamhet. Kärnkraftverken får dessutom betala en extra kärnkraftsskatt medan vindkraften får tillbaka skattepengar i form av miljöbonusar. Konsumenter betalar en särskild energiskatt samt mervärdeskatt på konsumtionen, dvs vanlig moms.

Procentuell fördelning av kostnaderna

energiförbrukning Om man tittar på en faktura som kommer hemskickad till en vanlig konsument som nyttjar energi i hemmet så kan kostnaderna ganska enkelt härledas procentuellt. Ungefär 25 procent av den totala summan är för framställningen av el. Runt 35 procent är kostnader för själva elnätet så som överföringsavgifter och abonnemangsavgifter. Resterande cirka 40 procent är energiskatter av olika slag samt också avgifter som är satta av staten. Det är alltså inte helt självklart att det blir speciellt billigt med el bara för att kostnaden per kilowattimme är låg hos ett visst elbolag. Det är viktigt att kontrollera vilka årsavgifter och fasta avgifter som tillkommer eftersom vissa bolag kan vara mer generösa än andra när det gäller just årsavgifterna. Dessutom kan både överföringsavgifter och abonnemangsavgifter variera mellan bolagen.

Rabatt på elen hos Fortum

Statens Energimyndighet, STEM

Idag är det Statens Energimyndighet (STEM) som sköter tillsynen för att ovanstående resonemang efterföljs. Det var tidigare Konsumentverket som skötte tillsynen men den har alltså övergått till STEM.  Uppgiften är att se till att de föreskrifter som finns på området efterföljs. För de butiker som inte följer de lagar som finns uppsatta riskerar att få vite på upp till 500 000 kronor.

Energimyndigheten

Energimyndigheten är en statlig enhet som verkar för att skapa en effektiv och hållbar användning samt en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Eftersom energi är ett högaktuellt ämne och ständigt på tapeten för att arbeta miljöeffektivt så har myndigheten också en mycket viktig uppgift. Att skapa en hållbar utveckling kräver i stort sätt ett fungerande energisystem på alla plan såväl ekonomiskt som ekologiskt då besluten skickar effekter genom hela samhället. Myndigheten har satt upp flera olika mål att arbeta emot. Däribland återfinns att uppnå det globala klimatmålet, att öka antalet förnyelsebara energislag, ständigt jobba för en energieffektivisering samt att ha en säker och trygg energiförsörjning.
Organisationen är uppbyggd som de flesta statliga verk där en Generaldirektör har det yttersta ansvaret för att verksamheten skall fungera. Under honom återfinns sex olika avdelningar med skilda arbetsuppgifter. Förutom de sex avdelningarna så har även myndigheten ett insynsråd som är ett stöd till generaldirektören. Insynsrådet består av energiutvecklingsnämnden, fjärrnämnden och kansliet för smarta elnät.

Energibehov i hushåll

Vilket energibehov som krävs för hushåll varierar. En sak som påverkar är såklart hur många som tillhör hushållet och hur många barn som ingår. Studier har visat att konsumtionen för ett hushåll varierar mycket beroende på antal barn och hur gamla barnen är. Vad man enkelt kan säga är att energibehovet oftast är större i villa eller fritidshus jämfört med en lägenhet. Vad man betalar för sin el beror på vilket elområde man bor på i Sverige. Dessa områden berättar vi mer om i nästa del.
För att ta reda på vilket energibehov ens hem har så kan man göra en energimätning. En energimätning innebär kort att man mäter den energi som hushållet förbrukar. Man mäter energin som förbrukas i värmesystemet. På det sättet tar man reda på hushållets behov genom en energimätning.

Om Sveriges fyra elområden

Från och med den 1: a november 2011 är Sverige indelat i fyra elområden, med olika elpriser för varje område. Tanken är att öppna upp konkurrensen inom det svenska elnätet i enlighet med EU regler om fri konkurrens. De fyra olika el-områdena är södra och norra Sverige samt södra Mellansverige och norra Mellansverige. De olika områdena har benämningar där södra kallas för Malmö (SE4), södra Mellansverige för Stockholm (SE3), norra Mellansverige för Sundsvall (SE2) och norra för Luleå (SE1). I korthet kan man säga att gränserna mellan de olika områdena går vid Oskarshamn, Gävle och Umeå.

Varför elområden?

Tanken är att de olika elområdena ska kunna handla med el oberoende av efterfrågan är i andra delar av landet. Tidigare så stängde man gränserna, och exportmöjligheterna, om ett av områdena hade brist på el. Numera så kan elområdena handla helt oberoende av varandra, vilket ger större möjligheter att exportera el och detta är i linje med EU:s tankar om fri konkurrens.

Olika pris 

Spotpriset på ett elområde bestäms efter hur mycket el som produceras och hur stor efterfrågan är inom det aktuella området. Priserna kan alltså variera kraftigt i norr och söder. Speciellt med tanke på att mycket el produceras i norr samtidigt som efterfrågan är mycket högre i södra Sverige.

Se över ditt elavtal

Elavtalen har, efter indelningen, förändrats en del. Se därför över ditt elavtal, speciellt om du har valt rörlig el. När det är dags att teckna ett nytt avtal ska du noggrant du läsa igenom avtalet för att undvika klausuler som ger elbolaget rätt att höja elpriset trots att du har tecknat ett fast avtal. Detta framkommer numera eftersom bolagen inte exakt vet hur marknaden kommer att reagera på förändringen och hur priserna kommer att förändras på sikt.

Avregleringen av elmarknaden

Nu när ni fått lära er det mesta om el, energi och prissättning vill vi berätta lite om hur elpriserna har förändrats genom åren. Från början var det monopol på elmarknaden och all el sköttes av elbolaget Vattenfall. Men för drygt än 20 år sedan, den 31 januari 1996 valde staten att avreglera elmarknaden. Under 1992 valde man att bolagisera verket och det här blev början på den stora reform som skedde. I samband med det här hade den sittande borgerliga regeringen som verkställde själva el-reformen, en önskan om att elnäten skulle öppnas och att konsumenter själva skulle kunna välja vilka leverantörer man hade för sin el till hushållet. Det här förslaget mötte stort motstånd och ansågs mycket kontroversiellt. Inte helt oväntat var de stora kraftbolagen motståndare till idén. Kommunala bolag däremot såg det här som ett mycket bra förslag då man trodde att marknaden skulle bli konkurrensansatt och därmed gå ner i pris.

Kraftbolagens dubbelspel

Det visade sig emellertid att de stora kraftbolagen spelade en form av dubbelspel. Samtidigt som man visade missnöje utåt hade man internt redan börjat anpassa sig för den nya marknaden. Redan under 90-talets inledande fas hade flera av storbolagen, däribland Sydkraft och Graningeverken valt att köpa upp mindre kommunala bolag för att säkra upp flödet inför den kommande reformen. Då kunde man utnyttja systemet när det väl gick igenom och fortsätta ha högre priser. Kommunerna var dessutom inte sena på att sälja sina bolag eftersom budgetarna vid den här perioden var i rejäla underskott. För att hindra att karteller skulle uppstå eller att marknaden skulle gå från monopol till oligopol där ett par större aktörer dominerade gjordes utredningar som visade på att det skulle räcka med vissa rekommendationer om hur upphandlingar i branschen fick gå till. Därav kunde avregleringen fortgå som planerat.

Elpriserna sjönk men det ändrades snabbt

Det första året efter att reformen införts sjönk elpriserna och insatserna verkade få den eftersökta effekt som var meningen. En nordisk elbörs öppnades i Oslo och fungerade som ett köp och säljmarknad för ländernas alla elbolag, tillverkare som distributörer. Det visade sig emellertid att den här prisnedgången berodde på väldigt kraftiga nederbörd vilket också ökade mängden tillgänglig el. När 2000-talet inleddes stack priset iväg och de stora vinnarna blev kraftbolagen som satt och samlade in mer och mer pengar.

Gynnade storbolagen

Sverige ville ta efter övriga Europa som länge arbetade för att avreglera marknaderna. Medan Sverige i stora drag stressade igenom sin avreglering så valde exempelvis Tyskland att minska farten på sin. Därmed byttes rollerna. Det här gynnade bland annat storbolaget Vattenfall som anpassade sin verksamhet för att direkt kunna köpa in sig på tyska marknaden den dagen de valde att avreglera. Det här har lett till att idag äger ett 100 procent statligt bolag stora delar av energiförsörjningen i bland annat huvudstäderna i både Tyskland och Polen. Avregleringen av den svenska elmarknaden fick i slutändan en mycket oväntad effekt. De stora kraftbolagen stod som vinnare och elpriserna sköt i höjden för konsumenterna. En avreglering får alltså inte alltid den förväntade effekten. Vare sig för de som är för eller de som är emot.