Räntetak på snabblån

Överskuldsättning har blivit ett samhällsproblem i Sverige och en stor del av problemen bottnar i så kallade snabblån. Lån som är lättillgängliga men som ofta har orimliga villkor och höga räntor. Nu har Riksstaden beslutat om bland annat ett räntetak.

Det har länge varit ett känt faktum att konsumenter av snabblån snabbt kan dras in i en ond spiral av skulder på grund av den höga räntan. Marknadsföringen av snabblån har speciellt riktats mot ekonomiskt svaga grupper och den totala kostnaden för ett lån har varit otydlig.

Ohälsa

Personer som lider av ohälsa såsom depression, psykisk sjukdom och hjärt- och kärlsjukdomar är överrepresenterade bland överskuldsatta. En studie visar att så många som var sjätte överskuldsatt försökt ta sitt liv. Genom förskönande reklam gällande snabblån, där de framställts som mindre riskfyllda, har många lockats till snabba lösningar. De har sedan fastnat i skuldfällor där den effektiva räntan i många fall hamnat på över 1000%

Riksdagens beslut

Från och med den 1 september 2018 träder beslutet om ett nytt kostnads- och räntetak för snabblån i kraft vilket sätter en gräns för skuldtillväxten. Enligt beslutet får en kredit- och dröjsmålsränta inte överstiga en ränta som är 40 procent högre än referensräntan.
Man har dessutom tagit beslut om att de totala kostnaderna för en högkostnadskredit aldrig ska överstiga det ursprungliga lånebeloppet.

Måttfull marknadsföring

Riksdagen har även tagit beslut om att marknadsföringen av snabblån (högkostnadskrediter) ska ge en saklig, balanserad och vederhäftig presentation av krediten.

Källa: Riksdagen/Sveriges Konsumenter