Det är många ekonomer som menar att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Detta efter några år av återhämtning efter den förra större lågkonjunkturen som pågick under åren 2008-2015. Orsaken till den var som de flesta säkert redan vet den så kallade finanskrisen som beskrivs som den värsta krisen på 70 år. Denna kris orsakades främst av finansbubblan i USA men fick spridning världen över. I Sverige kunde man bland annat se Stockholmsbörsens index backa med 57,80% på mindre än ett år. Men 2015 lämnade Sverige alltså en längre tid av lågkonjunktur och vi fick istället uppleva några år med högkonjunktur. Den senaste tiden har vi befunnit oss i en avmattningsfas men starka röster hävdar nu att vi bör göra oss redo för ytterligare en lågkonjunktur. Något bland annat Swedbanks styrelseordförande Göran Persson uttalade sig om härom dagen. Den före detta statsministern menar att många kommer att drabbas hårt.
Även finansministern Magdalena Andersson påtalade nyligen att vi kan förvänta oss en svagare ekonomisk utveckling i Sverige framöver. En möjlig orsak till detta kan vara att utvecklingen för bostadsinvesteringarna är svaga. Även det faktum att arbetslösheten förväntas stiga och att Riksbankens inflationsmål inte uppnås påstås bidra till den förväntande konjunkturen. Men vad innebär det egentligen med lågkonjunktur och hur kan vi känna igen tecken på när lågkonjunkturen är på väg? Det är intressanta frågor som vi på Allt om Spara ska försöka ge svar på idag.
Minskad konsumtion och minskade investeringar
En annalkande lågkonjunktur kännetecknas inte sällan av att människor blir mindre riskbenägna. Detta märks bland annat på minskad konsumtion vilket även kan märkas av i ett lands BNP. Det är dock inte alltid som en minskad hushållskonsumtion innebär att en lågkonjunktur är på väg. Istället kan det bero på enskilda faktorer eller särskilda händelser som gjort att människor blir mindre benägna att öppna upp plånboken. Men tillsammans med andra tecken är minskad konsumtion en av de parametrar man brukar känna igen en lågkonjunktur på. I Sverige är det Statistiska Centralbyrån (SCB) som tar fram siffror gällande de svenska hushållens konsumtion.
Ett annat tydligt tecken på att Sverige står inför en lågkonjunktur är de minskade investeringarna. Främst gäller det i detta fall minskade investeringar på bostadsmarknaden. Redan förra året kunde man se en minskning av byggandet av bostäder jämfört med året innan. I och med att priserna på villor och bostadsrätter legat väldigt högt de senaste åren sitter många hushåll med skulder som de precis klarar av att hantera. Därtill finns det en annan grupp människor som inte har ekonomin för att köpa de dyra bostäder som produceras. Utöver minskad konsumtion och minskade investeringar kan man även känna igen en stundande lågkonjunktur på en osäker omvärld, vilket inte minst märktes under finanskrisen.
Konsekvenser av en lågkonjunktur
En lågkonjunktur kännetecknas av att ekonomin i landet går dåligt. Efterfrågan på varor och tjänster är helt enkelt lägre än produktionskapaciteten. Detta får konsekvenser så som en ökad arbetslöshet då företag inte längre har råd att ha kvar sina anställda. Företagen i sin tur får också svårt att klara sig och antalet konkurser i landet ökar. Även aktiemarknaden brukar falla under lågkonjunkturer och både privatpersoner och företag förlorar således pengar. Möjligheterna att låna sänks vilket också märks på bostadspriserna som under lågkonjunkturer brukar rasa.
I uttalandet som Göran Persson gjorde härom dagen lyfte han även att kommunerna i landet kommer bli hårt ansatta om en lågkonjunktur kommer. Med anledning av det måste budgetarna i kommunerna att skäras ner. Denna situation menade han gick att lösa med att staten gick in och gav de ansatta kommunerna statliga bidrag. Huruvida detta kommer ske eller inte låter vi vara osagt. Vad vi däremot kan konstatera är att det är dags att rusta sig för den lågkonjunktur som många nu tror är på väg.