En bouppteckning är en skriftlig handling som man upprättar efter ett dödsfall eller vid en konkurs. Enligt lag ska bouppteckningen redovisa samtliga tillgångar och skulder i dödsboet respektive konkursboet. Bouppteckning är också ett namn för det tillfälle då de personer som har rätt till ett arv samlas för att gå igenom dödsboets tillgångar och skulder så som de var på dödsdagen. Bouppteckningen har en civilrättslig betydelse. Det innebär att när bouppteckningen är registrerad och godkänd av Skatteverket så kan man använda bouppteckningen som en legitimationshandling när dödsbodelägarna exempelvis ska ta ut dödsboets pengar från banken.
Bouppteckningens historia
Redan 1734 stiftades en lag om allmän bouppteckningsskyldighet. Men faktum är att bouppteckningar faktiskt har upprättats tidigare än så, framförallt i städerna. En anledning till varför man, historiskt sett, började att upprätta bouppteckningar var för att man utifrån behållningen i boet kunde räkna ut hur mycket av kvarlåtenskapen skulle tillfalla det allmänna. Från början så registrerades bouppteckningarna vid domstolarna, närmare bestämt vid tingsrätterna samt det som var äldre motsvarigheter till dessa. Från och med den 30 juni 2001 så började man dock att registrera bouppteckningar hos landsarkiven istället och nu har man fört över alla gamla bouppteckningar till landsarkiven.
Hur går en bouppteckning till?
En bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet. Den ska sedan lämnas in till Skatteverket senast en månad efter själva bouppteckningsförrättningen. Bouppteckningsblankett skickas ut av Skatteverket till dödsboet ungefär en månad efter dödsfallet. Det finns inga krav på att man måste använda denna blankett, man kan skriva egna handlingar också, men det kan underlätta att använda blanketten eftersom man då ser vilka rubriker som bör finnas med.
Den person som bäst känner till dödsboet ska lämna uppgifter om boet (bouppgivare). Det kan vara till exempel efterlevande make eller maka, sambo, barn eller liknande. Man väljer man en dag som ska vara förrättningsdag, det vill säga den dag då dödsbodelägarna träffas för att gå igenom dödsboets skulder och tillgångar. Bouppteckningen upprättas under denna dag av bouppgivaren och förrättningsmännen. Det ska nämligen vara två personer som förrättar bouppteckningen och intygar att boet har värderats på rätt sätt. Dessa två personer, förrättningsmän, utses av den person som lämnar uppgifter om boet. Till bouppteckningen kallas alltså bouppgivare och förrättningsmän samt övriga dödsbodelägare och efterarvingar.
Dödsbodelägare
Dödsbodelägare är den som på grund av lag eller testamente har rätt till en andel i dödsboet. Det kan vara exempelvis efterlevande make eller maka, sambo, arvingar, universella testamentstagare, Allmänna arvsfonden samt arvingar efter tidigare avliden make. Det finns en speciell arvsordning som man följer. Om den avlidne var gift så ärver den efterlevande maken. Finns det gemensamma barn så ärver alltså maken före dem. Barnen ärver först när båda makarna avlidit. Finns det ingen efterlevande make är det barnen som ärver. Om man har särkullbarn får dock de ut sin arvsdel direkt. De behöver alltså inte vänta tills efterlevande make har avlidit.
Har inte den avlidne varken barn eller efterlevande make så ärver den avlidnes mor och far, syskon, syskonbarn, mor- eller farföräldrar och så vidare. Finns inga släktingar kvar så tillfaller arvet Allmänna Arvsfonden. Den avlidne kan också ha testamenterat en viss del av sitt arv till någon utomstående och då kallas denna för universell testamentstagare.
Dödsboanmälan
Alla behöver inte göra en bouppteckning. Om det skulle vara så att tillgångarna efter den avlidne endast räcker till kostnaderna för begravningen och de kostnader som uppstått på grund av själva dödsfallet och ifall man heller inte har någon fast egendom så behöver man inte göra någon bouppteckning. Då räcker det att man gör en dödsboanmälan och den ska lämnas in till kommunens socialnämnd istället för till Skatteverket.
