På regeringens hemsida kan man nu läsa om det förslag som den blocköverskridande pensionsgruppen tagit fram om höjd pensionsålder. Förslaget om förändringen i pensionsålder förväntas träda i kraft redan nästa år. Därefter kommer nya förändringar ske vart tredje år fram till 2026. Anledningen till att man nu ämnar att höja pensionsåldern är för att vi lever allt längre och dessutom lever ett friskare liv. Man menar vidare att trots att svenskarna lever längre går det flesta fortfarande i pension kring 65-års åldern. Något som varit norm ända sedan nuvarande pensionssystem trädde i kraft under 90-talet. Men med en ökande medellivslängd måste pensionen också räcka under fler år. Detta ska en höjd lägsta ålder för att ta ut allmän pension samt en höjd LAS-ålder bidra till.
Det färdiga förslaget som du alltså kan läsa i sin helhet på regerings hemsida har nu lämnats över till riksdagen. Förslaget innebär att den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ska höjas redan nästa år. Åldern ska då höjas från 61 till 62 år. Därtill ska den så kallade LAS-åldern som innebär rätten att ha kvar sin anställning höjas från 67 till 68 år.
Tre år senare ska höjningar återigen ske och lägsta ålder för allmän pension ska då vara 63 år. Även LAS-åldern kommer då att höjas med ytterligare ett år. Dessutom ska lägsta åldern för garantipension höjas till 66 år och detsamma gäller gränserna i trygghetssystemen. Därefter kommer nya förändringar att ske först 2026 då lägsta ålder för allmän pension samt ålder för garantipension höjs ytterligare.
Utöver förändringarna har socialförsäkringssystemet utökats med ett nytt begrepp kallat "riktåldern". Syftet med detta är att åldrar som relateras till pensionen ska justeras i takt med att medellivslängden ökar. På så sätt kommer pension och arbetsliv vara i mer balans med den aktuella medellivslängden. Men pensionsgruppen som består av företrädare för Moderaterna, Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpariet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna medger också att ett hållbart arbetsliv är en förutsättning för trygga pensioner. Med anledning av detta har man tillsatt en delegation som ska arbeta för åtgärder inom arbetsmiljöområdet samt arbeta mot åldersdiskriminering på arbetsmarknaden.
Svensken lever allt längre
Den stora anledningen till förändringarna i pensionsåldern är alltså den ökade medellivslängden. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån som gjorts 2017 så är medellivslängden för män i Sverige 81 år. Kvinnorna lever ännu längre och medellivslängden för kvinnor i Sverige är 84 år. Detta innebär att svensken i snitt lever 10 år längre nu än på 50-talet. Den främsta orsaken till den ökade medellivslängden är en lägre spädbarnsdödlighet samt minskad dödlighet i de högre åldrarna. Sedan 1980 har männens medellivslängd ökat snabbare än kvinnornas.
Medellivslängden varierar beroende på var i landet man bor. När det gäller männen som lever längst så återfinner man dessa i Halland medan medellivslängden för män är som lägst i Norrbotten. Det län som har högst medellivslängd bland kvinnor är Kronobergs Län medan Västernorrlands Län står för den lägsta medellivslängden för kvinnor.
Men oavsett var i landet du bor så kan du alltså räkna med ett längre arbetsliv framöver. Men det förutsätter också som pensionsgruppen skriver i sitt förslag att arbetslivet måste bli mer flexibelt. Detta ska bland annat ske genom att det ska bli enklare att ställa om under arbetslivet samt att människor inte ska riskera att slitas ut i förtid.
Källa: Regeringen, Statistiska Centralbyrån
