Pension – En rättighet

Välkommen till Allt om Sparas artikel om allmän pension och pensionssparande. Här berättar vi allt du behöver veta i ämnet och hur systemet fungerar. Vi går också igenom skatteregler och tipsar om vad du bör tänka på om du bor utomlands.

Pension – så funkar det

pensionssparPension kallas den inkomst du får när du slutar arbeta. I Sverige har alla människor rätt till allmän pension från och med att man fyllt 61 år. Men den blir lägre än om man hade väntat tills man fyllt 65 år.

Den allmänna pensionens storlek baseras till stor del på hur mycket du tjänat under ditt arbetsliv och hur länge du arbetat.

Förutom den allmänna pensionen kan din pension även bestå av tjänstepension och eget pensionssparande. Därför brukar man illustrera pensionen som en pyramid där basen utgörs av den allmänna pensionen och med tjänste- och privat pensionssparande som ett komplement.

Har du inget privat sparande kommer din pension endast bestå av den allmänna delen och tjänstepensionen. Om du inte fått tjänstepension inbetald av din arbetsgivare och saknar privat sparande kommer pensionen endast att utgöras av den allmänna pensionen.

I den här artikeln fokuserar vi främst på allmän pension som betalas ut när man går i ålderspension. Men innan vi går vidare kan det dock vara bra att nämna att man även kan få förtids- eller sjukpension. Detta om man av olika skäl inte kan jobba tills man går i ålderspension. Längre fram i artikeln kommer du även kunna läsa mer om detta.

Allmänna pensionens olika delar

Allmänpensionen betalas ut av Pensionsmyndigheten och består av flera olika delar. Vilka delar av du får del av beror på hur mycket du får ut i pension och hur gammal du är. Är du född före 1937 eller mellan åren 1938-1953 omfattas du nämligen helt eller delvis av det gamla ATP-systemet.

Här nedan kan du läsa mer om vilka delar som ingår i den allmänna pensionen och vilka krav du måste uppfylla för att få del av dem.

Inkomst- och premiepension

Den del av den allmänna pensionen som baseras på hur mycket du tjänat under ditt arbetsliv kallas för inkomstpension och premiepension (PPM).

Denna har du tjänat ihop till genom skattsedeln. En viss procent, för närvarande 18,5%, av din inkomstskatt går till pensionsavgifter. En mindre andel av pensionsavgifterna, 2,5%, går till premiepensionen som du själv kan förvalta och placera hos pensionsbolag för att få så bra avkastning som möjligt.

Om du inte aktivt vill förvalta din premiepension hamnar pengarna automatiskt i fonden AP7 Såfa, även kallad Sjunde AP-fonden.

Merparten av pensionsavgiften, 16%, går dock till inkomstpensionen.

Det är inte bara lön från arbete som bidrar till inkomstpensionen. Även inkomster från till exempel aktivitetsersättning, studiebidrag och föräldraledighet är pensionsgrundande och blir till så kallade pensionsrätter.

I den allmänna pensionen finns dock ett tak på hur stor andel av din inkomst som är pensionsgrundande. Inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp räknas inte med. Inkomster under ett visst belopp räknas inte heller. Tjänar du mindre än 18 951 kr under 2017 behöver du inte skatta på pengarna och därmed betalar du inte heller in någon pensionsavgift.

Dina inkomster är inte det enda som påverkar storleken på pensionen. Vissa nationalekonomiska faktorer har också betydelse precis som ränta och avkastning på pensionspengarna.

När du sen går i pension räknas den ut genom att Pensionsmyndigheten summerar värdet på dina pensionsrätter och dividerar summan med din förväntade livslängd. På så sätt får de fram en siffra på hur mycket pengar du får ut varje år.

Pensionen kommer du få utbetald så länge du lever, det spelar ingen roll om du lever längre eller kortare än den förväntade livslängden som uträkningen är baserad på.

Placera din PPM

Premiepensionen kan du som sagt placera i fonder som du själv väljer. Att byta fond är enkelt, du loggar bara in på din sida på Pensionsmyndighetens webbplats och väljer de fonder du tror kommer ge dig bäst avkastning på kort eller lång sikt, allt beroende på vad du har för behov.

Att byta fonder är kostnadsfritt och det finns inte heller någon gräns för hur många gånger du får byta. Innan du byter bör du kolla närmre på fondens avgifter och risknivå och väga in dessa faktorer i bedömningen av vilka fonder du ska välja. Normalt sett bör du dock välja en placering med så låg avgift som möjligt.

Efterlevandeskydd för PPM

Vill du att din partner ska kunna ta över din premiepension om du avlider? Då kan du teckna ett efterlevandeskydd. Tänk dock på att efterlevandeskyddet gör att du får ut mindre i PPM.

Kolla det orangea kuvertet

Pensionsmyndigheten - orangea kuvertetVill du ha ett säkrare svar på hur mycket du kommer få i pension ska du öppna det orangea kuvert som Pensionsmyndigheten skickar ut varje år. I kuvertet finns uppgifter om hur mycket du tjänat in till pensionen och en preliminär beräkning över hur mycket du kommer få ut varje månad som pensionär.

I årsbeskedet kan du även se hur din pension påverkas av vilken ålder du väljer att sluta arbeta.

Tänk på att beräkningarna endast är preliminära, har du många år kvar att arbeta kan beloppet bli högre om du ökar dina inkomster under åren fram tills du slutar arbeta.

Uppgifterna i det orangea kuvertet gäller dessutom endast den allmänna pensionen, där ingår inte eventuell tjänstepension eller eget sparande.

Vill du få med privat sparande och tjänstepension i beräkningen kan du använda dig av verktyget pensionsprognosen som finns på Pensionsmyndigheten.se.

Börja spara tidigt och jobba länge

Du kan redan tidigt i livet börja tjäna in till den allmänna pensionen. I Sverige finns ingen åldersgräns för när pensionsavgifter börjar betalas in. Detta görs automatiskt så fort du får en beskattningsbar inkomst oavsett ålder.

Enligt Pensionsmyndigheten finns det till exempel över en handfull barn under 10 år som redan börjat tjäna in pensionsrätter.

Det finns inte heller någon bortre åldersgräns för när man slutar tjäna in till sin pension. Så länge du har inkomster och skattar på dessa så bidrar du till att höja din pension.

Pensionsmyndigheten uppger på sin webbsida att ett extra arbetsår bidrar med ungefär 7-8% högre pension.

Det finns dock ingen lag som säger att man har rätt att arbeta efter det att man fyllt 67 år, så det är upp till arbetsgivaren ifall du får jobba kvar eller inte.

Ta ut pension och jobba

När du fyllt 61 år finns inget som hindrar dig från att du tar ut din allmänna pension samtidigt som du fortsätter att jobba.

Att jobba och ta ut pension kan ha både för- och nackdelar. En av nackdelarna är att du till exempel kan behöva betala högre skatt om din inkomst tillsammans med pensionen når upp till brytgränsen för statlig inkomstskatt.

Läs därför gärna på och rådgör med experter i frågan om vad som är mest lämpligt i just ditt fall.

Föräldraledighet och studier påverkar

Som vi nämnt tidigare finns många faktorer som påverkar din allmänna pension. Under vissa perioder i livet då du inte kan arbeta på grund av till exempel sjukdom, studier eller föräldraledighet minskar din inkomst vilket i sin tur påverkar din framtida pension.

För att inte dessa perioder ska göra alltför stora avtryck i privatekonomin räknas även inkomster från till exempel sjukersättning och föräldrapenning in när pensionen ska räknas ut.

Är du föräldraledig får du även pensionsrätt för barnår som kompensation för att föräldraskapet inte ska slå så hårt mot din framtida pension.

Pensionsersättning vid föräldraledighet

Pensionsrätt vid föräldraledighetDen förälder med lägst inkomst kompenseras med något som kallas för pensionsrätt för barnår de fyra första åren av barnets liv. Dessa extrapengar betalas in till pensionen oavsett om du är föräldraledig eller inte. Du måste dock vara vårdnadshavare till barnet och ha bott med barnet minst sex månader under året för att få rätt till denna kompensation. Vidare måste både du och ditt barn ha bott i Sverige hela det året och du måste även ha hunnit jobba minst fem år i Sverige innan du fyller 70 år. Om man vill kan man överlåta pensionsrätten för barnår till den andre föräldern, men detta måste man då anmäla till Pensionsmyndigheten.

I dagsläget är regeln att man bara kan få kompensation för ett barn i taget, så har man ett barn fött 2004 och ett barn fött 2006 får man totalt sex års ersättning för barnår. Självklart gäller systemet även för adoptivföräldrar. Då börjar man räkna de fyra åren från och med att barnet adopterades. Från det år barnet fyller 10 år kan man dock inte längre få ersättning.

Pensionsrätten för barnår beräknas på tre olika sätt. Det är Pensionsmyndigheten som avgör vilken av beräkningsmodellerna som ska användas i varje enskilt fall.

Sjuk- och förtidspension

Förr talade man om förtids- och sjukpension när man inte kunde arbeta till pensionsåldern. I dag kallas det istället för sjuk- eller aktivitetsersättning.

Sjukersättning kan man få från Försäkringskassan om arbetsförmågan är permanent nedsatt med en fjärdedel eller mer. Denna ersättning kan man ansöka om när man är mellan 19-64 år.

Om man bedöms ha en tillfälligt nedsatt arbetsförmåga under ett eller ett par år kan man få aktivitetsersättning från Försäkringskassan om man inte fyllt 30 år.

Ta ut allmän pension

Innan pensionen börjar närma sig är det kanske inte så många som funderar över hur det här med pension egentligen fungerar och hur det går till.

Faktum är att du faktiskt måste ansöka om att bli pensionär. Det kan tyckas lite konstigt, men i Sverige finns ingen exakt pensionsålder och därför är det omöjligt för myndigheterna att hålla koll på vem som ska ha pension och inte.

Man kan börja ta ut den allmänna pensionen från och med att man fyllt 61 år, men de flesta går i börjar ta ut pengarna senare än så. Oavsett när du väljer att gå i pension så måste du ansöka minst tre månader i förväg. Ansökan skickar du till Pensionsmyndigheten. Du kan även ansöka via deras webbplats om du har en e-legitimation. På webbplatsen kan du även begära ut ett intyg så att du kan utnyttja diverse pensionärsrabatter.

Du behöver inte ta ut hela pensionen om du inte vill. Det är helt upp till dig själv att välja hur stor andel du vill plocka ut. För närvarande kan du välja mellan att ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av den allmänna pensionen. Pensionen kommer alltid att betalas ut som ett månadsbelopp. Du betalar skatt på pengarna som vid vilken inkomst som helst.

Alla får inte pengarna utbetalda samma dag varje månad. När i månaden du får pengarna beror på vilket datum du är född.

Skatt

Du måste som sagt betala skatt på pensionen. Hur mycket beror på hur hög kommunalskatten i din kommun är och hur gammal du är. När du fyllt 66 år får du nämligen göra ett förhöjt grundavdrag som ger lägre skatt.

Skatten dras automatiskt innan du får pengarna utbetalda. Pensionsmyndigheten drar av skatt enligt kommunalskattetabellen.

Innan man går i pension kan det vara bra att läsa på om skatteregler och se över sina inkomster så att man inte behöver betala restskatt.

Tänk också på att jobbskatteavdraget endast gäller på inkomster från arbete.

Bosätta sig utomlands

Om du bor eller vill bosätta dig utomlands har du fortfarande rätt att få ut din allmänna pension som du tjänat in i Sverige. Att ta ut pension när man är bosatt utomlands är dock lite krångligare. Man måste till exempel hålla reda på skatteregler och skicka in ett levnadsintyg varje år. Levnadsintyget kan man lämna in över nätet.

Mer än spara pengar

Att planera inför pensionen handlar dock om mer än att bara spara pengar. Det handlar om att ekonomiskt och mentalt förbereda sig på ett liv utanför arbetsmarknaden. Att börja trappa ner en tid innan man slutar jobba kan därför vara en en bra idé för många. Då hinner man vänja sig vid att ha mer fritid innan det är dags att helt sluta arbeta.

Det kan också vara en bra att se över privatekonomin och fundera över sina utgifter. Kanske är det läge att skaffa en billigare bil eller se över lånen på bostaden? Eftersom de flesta inte får ut lika mycket pengar som när de jobbar kan man även behöva se över de mer vardagliga utgifterna. Kanske är det aktuellt med att ansöka om bostadsbidrag? Vi på Allt om Spara har många tips på hur du sänker dina kostnader och sparar pengar. Kolla in våra spartips!

Garantipension

Om du inte kan få inkomstpension, eller får en låg sådan på grund av att du tjänat lite under ditt arbetsliv, kan du få del av det som kallas för garantipension. Garantidelen utgör ett grundskydd i det svenska systemet så att ingen ska stå utan inkomst när de slutar jobba.

Hur mycket du kan få i garantipension beror på hur gammal du är och hur mycket du får i inkomstpension. Storleken beror också på hur länge du bott i Sverige och om du är gift eller ogift. För att få full garantipension måste du till exempel ha bott i Sverige i 40 år, annars minskas beloppet. Garantipensionen kan inte tas ut förrän du fyllt 65 år.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Den som får väldigt låg pension kan även ansöka om att få bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Pensionsmyndigheten prövar då ditt fall för att se om du har rätt till extra stöd. Vid prövningen tittar de inte bara på hur mycket du får ut i pension. de tittar även på exempelvis tillgångar och kapitalinkomster.

Tilläggspension

De som är födda under åren 1938-1953 omfattas delvis av det gamla pensionssystemet (som kallades för ATP) med tilläggspension. Samma sak gäller de som är födda före 1937, de omfattas helt och hållet av det tidigare systemet.

Med det gamla systemet baserades pensionens storlek på hur många pensionspoäng du tjänat in under de 15 bästa inkomståren.

Ju äldre du är, desto större andel av din pension kommer bestå av tilläggspension om du är född under åren 1938-1953.

Efterlevandepension

Med efterlevandepension menas att nära anhöriga kan få en del av din allmänna pension om du avlider.

Minderåriga barn kan få något som kallas för barnpension om en eller båda föräldrarna skulle avlida. Unga vuxna som fortfarande studerar på grundskole- eller gymnasienivå kan även få del av stödet fram till och med juni det år de fyller 20 år. Barn och unga kan dessutom få något som kallas för efterlevandestöd om barnpensionen är låg.

Även makar och sambos kan ha rätt till ekonomiskt stöd om partnern skulle avlida. Dessa stöd kallas för omställnings- och änkepension. Om och i så fall vilket/vilka av stöden du kan få beror på en rad faktorer såsom ålder, kön, om ni har barn tillsammans, hur stor din egen pension är och tidpunkt för giftermål. Läs mer.

På Pensionsmyndighetens webbsida kan du läsa mer om vilka krav du måste uppfylla för att få del av efterlevandepension efter din partner.

Planera din inkomst efter arbetslivet

Som du säkert förstått vid det här laget finns det en hel del du själv kan göra för att få högre pension. Ju tidigare du börjar planera desto bättre.
Här nedan tar vi upp sånt som kan vara bra att känna till och tänka på om du vill maxa din pension.

Vad kommer jag få i pension?

Svaret på frågan varierar från person till person. Alla människor kommer att få någon form av ersättning, men summan varierar avsevärt. De faktorer som främst påverkar storleken på pensionen är hur många år du har arbetat och hur mycket du har tjänat.

Värdet på din pension kan du därför påverka genom att arbeta så länge det är möjligt, driva på dina inkomster och hela tiden verka för att tjäna mer pengar. Du kan också vara aktiv och försöka placera din PPM i fonder med bra avkastning.

Generellt sett blir den allmänna pensionen ungefär 40-50% av din lön om du slutar arbeta vid 65 års ålder enligt Swedbank. Vill du få ut mer måste du förhandla dig till en bra tjänstepension och spara privat i till exempel pensionsförsäkringar eller på ett investeringssparkonto.