Investerarskyddet – Ett skydd för värdepapper

De flesta personer har sedan krisen i bankvärlden fått lära sig vad insättningsgarantin innebär. Ett skydd som dessutom är högre än vanligt eftersom man tyckte från styrandenivå att skyddet var för lågt med tanke på den risk som fanns i privatpersoners sparande. Investerarskyddet är ett liknande skydd och ses ofta tillsammans med insättningsgarantin.

Vad är investerarskyddet?

Investerarskyddet riktar sig inte i första hand till privatpersoner som har ett sparande i en bank med rena pengar utan syftar istället att skapa ett skyddsnät för de människor som valt att investera sina pengar istället för att bara spara dem. Skyddet omfattar värdepapper som en bank eller ett institut har fått i uppdrag att hantera från en kund. I begreppet värdepapper finns givetvis många beståndsdelar men normalt brukar man tala om aktier, obligationer och olika former eller typer av derivat (optioner, terminer, futurer eller warranter). Investerarskyddet täcker också de pengar som banken har fått ta emot med kravet på redovisningsskyldighet.

Hur mycket omfattar investerarskyddet?

Investerarskyddet ligger på samma nivå som insättningsgarantin hade innan beslutet om höjning kom i samband med 2008/2009 års kris. Den summan uppgår till 250 000 kronor per kund och institut. Investerarskyddets nuvarande regler har funnits sen den 6 oktober 2008 och träder i kraft den dag en bank eller institut gått i konkurs. Om det då visar sig att vissa kunder inte kan få ut sina värdepapper eller ersättning för dem så träder skyddet in och pengarna ersätts. Viktigt att känna till är att investerarskyddet inte gäller värdeförändringar som skett i exempelvis aktier eller andra värdepapper.

Vilka banker finns med i investerarskyddet?

Det här kan variera ganska kraftigt eftersom det är bankerna själva som avgör om man vill vara med i programmet eller inte. Det här kan alltså vara en konkurrensfördel att vara med i eftersom det är något som är en fördel för kunder som knyter sig till banken. Alla banker eller institut som vill vara med under investerarskyddets vingar betalar in en avgift, precis som med insättningsgarantin, till Riksgälden som är myndigheten som har kontroll över skyddsnätet. Det är alltså helt upp till företagen själva om de vill kunna erbjuda sina kunder en trygg placeringslösning eller inte. Det finns upprättade register om vilka företag som finns med i programmet och det går enkelt att söka upp via insattningsgarantin.se.