Karensdag

När man är sjuk så har man rätt att få antingen sjuklön från sin arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan (ifall man inte har någon arbetsgivare eller om man har varit sjuk längre än 14 dagar). Oavsett om man har sjuklön eller sjukpenning så är den första dagen i sjukperioden en så kallad karensdag. Denna dag får man ingen ersättning, utan ersättningen börjar beräknas först från den andra dagen i sjukperioden. Om man är egenföretagare har man sju karensdagar istället för en. Men man kan också välja att ha fler än sju karensdagar ifall man sällan är sjuk. På så sätt får man lägre egenavgifter istället.

Sjuklön för den som har anställning

Om man har varit anställd på sin arbetsplats minst en månad eller har arbetat sammanhängande i minst 14 dagar så har man rätt till sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 dagarna i sjukperioden. Om man fortfarande är sjuk när det gått 14 dagar så kommer arbetsgivaren att anmäla detta till Försäkringskassan som därefter prövar om man har rätt till sjukpenning. Om man är sjuk så ska man anmäla detta både till arbetsgivaren och till Försäkringskassan. Det går snabbt och enkelt att sjukanmäla sig och senare friskanmäla sig på Försäkringskassans hemsida alternativt via deras servicetelefon.

Sjukpenning för den som inte har anställning

Om man är arbetslös, studerande, egenföretagare, föräldraledig eller liknande, så har man ju ingen arbetsgivare och därför kan man inte få sjuklön från arbetsgivaren. De som inte har någon arbetsgivare kan man istället få ersättning från Försäkringskassan under hela sjukperioden, alltså även under de första 14 dagarna. En karensdag gäller även för de som får sjukpenning från Försäkringskassan.

Ersättning under sjukdom

Sjuklönen från arbetsgivaren är 80 procent av den lön man har. Vissa kollektivavtal ger sjuklön som är högre än 80 procent. Om man däremot har sjukpenning från Försäkringskassan så beräknas den på ett annorlunda sätt och därmed blir sjukpenningen ibland lägre. Den brukar ligga strax under 80 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten. Är man till exempel arbetslös så kan man aldrig få mer i sjukpenning än man får i a-kassa.

Karensdag

Om det är så att man blir sjuk efter halva arbetsdagen så räknas denna första dag ändå som karensdag. Det innebär att man får vanlig lön för den halva av dagen som man har jobbat. Resten av dagen får man vare sig lön eller sjuklön. Sjuklön eller sjukpenning får man då från och med nästa dag. Om det skulle vara så att man är sjuk under några dagar och sedan blir sjuk igen inom fem dagar så får man ingen ytterligare karensdag, utan då slopas karensdagen för den andra sjukperioden. Samma sak gäller för den som ofta är sjuk. Man kan ha maximalt tio karensdagar hos en och samma arbetsgivare under ett år. Från och med den elfte karensdagen så får man sjuklön direkt från första sjukdagen. Om man däremot har fler än en arbetsgivare så kan man inte lägga ihop alla karensdagar från de olika arbetsgivarna, utan då gäller det att man har maximalt tio karensdagar hos varje arbetsgivare. Om man ofta är sjuk så kan man dessutom ansöka hos Försäkringskassan om att alltid slopa karensdagarna och då får man sjuklön med 80 procent redan från första dagen i varje sjukperiod. Detta måste man dock ansöka om och det är ganska hårda regler för att ansökan ska beviljas.

Karensdag för egenföretagare

Alla egenföretagare har en grundläggande karenstid på sju dagar, men man kan välja hur många karensdagar man vill ha. Man kan välja mellan 14, 30, 60 eller 90 dagars karenstid. Ju fler karensdagar, desto lägre egenavgifter.