Karensavdrag

Sjuktid utan ersättning

Karensavdrag

Karensavdrag När man är sjuk så har man rätt att få antingen sjuklön från sin arbetsgivare. Har man ingen arbetsgivare eller om man varit sjuk i längre än 14 dagar får man istället sjukpenning från Försäkringskassan. Oavsett om man har sjuklön eller sjukpenning så har den första dagen i sjukperioden tidigare kallats karensdag. Detta var en dag då man inte fick någon ersättning utan ersättningen började istället beräknas först från den andra dagen i sjukperioden. Karensdagen är dock borttagen och den 1 januari 2019 infördes istället ett karensavdrag.

Sjuklön för den som har anställning

Om man har varit anställd på sin arbetsplats minst en månad eller har arbetat sammanhängande i minst 14 dagar så har man rätt till sjuklön. Denna sjuklön betalas av arbetsgivaren under de första 14 dagarna i sjukperioden. Om man fortfarande är sjuk när det gått 14 dagar så kommer arbetsgivaren att anmäla detta till Försäkringskassan som därefter prövar om man har rätt till sjukpenning. Om man är sjuk så ska man anmäla detta både till arbetsgivaren och till Försäkringskassan. Det går snabbt och enkelt att sjukanmäla sig och senare friskanmäla sig på Försäkringskassans hemsida alternativt via deras servicetelefon.

Sjukpenning utan anställning

Om man är arbetslös, studerande, egenföretagare, föräldraledig eller liknande så har man ingen arbetsgivare. Således kan man heller inte få sjuklön från arbetsgivaren. De som inte har någon arbetsgivare kan istället få ersättning från Försäkringskassan under hela sjukperioden, alltså även under de första 14 dagarna. Karensavdraget gäller även för de som får sjukpenning från Försäkringskassan. Gör din anmälan hos försäkringskassan samma dag du blir sjuk.




Ersättning under sjukdom

Sjuklönen från arbetsgivaren är 80 procent av den lön man har. Vissa kollektivavtal ger sjuklön som är högre än 80 procent. Om man däremot har sjukpenning från Försäkringskassan så beräknas den på ett annorlunda sätt och därmed blir sjukpenningen ibland lägre. Den brukar ligga strax under 80 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten. Är man till exempel arbetslös så kan man aldrig få mer i sjukpenning än man får i a-kassa.

Karensavdrag

Den 1 januari 2019 ersatte Försäkringskassan karensdagen med ett karensavdrag. Syftet med detta var att man ville få till ett bättre och mer rättvist system vid sjukfrånvaro. Det tidigare systemet med karensdag var mindre gynnsamt för personer som hade oregelbundna arbetstider. Med ett karensavdrag blir det istället lika för alla och den ekonomiska förlusten som den första sjukdagen bidrar till slår lika hårt för alla grupper.

Det nya karensavdraget ligger på 20% av sjuklönen och detta gäller oavsett vilken anställningsform du har. Avdraget baseras på den sjuklön eller sjukpenning som sjukfrånvaro under en genomsnittlig arbetsvecka skulle ge. Det spelar nu ingen roll vilken tid på dagen du sjukanmäler dig, avdraget kommer ändå vara detsamma.

Avdrag för egenföretagare

Egenföretagare med kommanditbolag, enskild firma eller handelsbolag har kvar de karensdagar som valts. Detta innebär en grundläggande karenstid på sju dagar om du inte valt ett annat antal dagar. Man kan välja mellan 14, 30, 60 eller 90 dagars karenstid. Ju fler karensdagar, desto lägre egenavgifter.

Du som har ett aktiebolag är med största sannolikhet anställd i ditt egna företag. Då gäller precis samma regler för karensavdrag som för andra anställda.