En ny rapport från Nils Holgersson-gruppen visar att priserna på elhandel stigit med drygt 50% i jämförelse med förra året. Den totala elkostnaden har ökat med strax över 20%, något som märks i plånboken.
I den årliga underökningen som nu utförs för 23:e året i rad har man sammanställt och jämfört priserna på uppvärmning, el, vatten och avlopp i Sveriges kommuner. Priset för dessa tjänster tillsammans har det senaste året ökat med 6,1%. Det som utmärker sig mest i rapporten är det ökade elpriset.
– Glädjande att kostnaderna för VA, avfall och fjärrvärme, håller en prisutveckling på en relativt rimlig nivå. Det är desto mer bekymmersamt att kostnaden för el ökar betydligt mer jämfört med andra varor och tjänster under samma period, säger Jennie Wiederholm, ordförande för Nils Holgersson-gruppen.
Hög prisökning på elhandel
Samtliga delar av elpriset har ökat kraftigt under de senaste åren. Sedan i fjol har elnätspriset ökat med 5,1% efter en genomsnittlig ökning på 7,5% året dessförinnan. Årets rapport visar dessutom på en kraftig ökning av elhandelspriset. Det har stigit med hela 51,4%. Den totala elkostnaden, elhandelspris och elnätspris, har ökat med drygt 20% det senaste året.
– Med tanke på de orimliga höjningarna som skett hittills måste kostnaderna bromsas kraftigt framöver. Det är nu viktigt att de nya reglerna för elnätsföretagens intäktsramar verkligen får effekt till skydd för Sveriges konsumenter. De signaler vi fått om att elnätsföretagen kan ta ut ännu högre priser innan regleringen träder i kraft väcker oro, säger Jennie Wiederholm.
Nu kan svenska Visa-användare med konto hos Nordea, Länsförsäkringar Bank och Sodexo betala med Google Pay i butiken. Den 30 oktober blev tjänsten tillgänglig och med hjälp av Visas tokenlösningar kan du som kund betala snabbt och säkert utan att dina kort- eller kontouppgifter delas.
En undersökning gjord av Digital Payment studios visar att cirka 86% av svenskarna i dagsläget använder sina mobiler för att utföra betalningar och nyttja olika former av banktjänster. Att betala via mobilen är ett säkert alternativ till kortbetalning och varje köp skyddas med flera lager av säkerhet. Bland annat skapas en unik digital kod, så kallad token, som ersätter kundens kortuppgifter.
– Med Google Pay utökar vi möjligheterna för svenska Visa-kunder att använda mobilen för smidiga, snabba och säkra betalningar, oavsett om det gäller kontaktlösa betalningar i butik eller betalning i appar, säger Christina Lind, Sverigechef på Visa.
Google Pay
Med Google Pay kan du betala via Google på flera olika sätt. Du kan göra inköp i butik, handla i appar och på webbplatser etc. Google Pay funkar utmärkt i de butiker som accepterar kontaktlösa betalningar. Dina uppgifter förblir skyddade då ett virtuellt kontonummer istället representera dina kortuppgifter. Du kan med andra ord smidigt hantera dina inköp utan att gräva fram kortet ur plånboken och dra ditt kort eller knappa in dina uppgifter varje gång du vill göra ett inköp. Google Pay kan användas med Androidtelefoner.
– Från och med idag (30/10) kan svenskarna koppla ihop sitt Visa-kort med Google Pay och enkelt betala butik och i appar, i Sverige och runtom i världen i, säger Florence Diss, Head of EMEA Commerce Partnerships, Google.
Den elfordonspremie som trädde i kraft i början året har visat sig vara eftertraktad. Pengarna är nu slut och för dig som inte hann ansöka om en del av potten är det bara till att ansöka och hoppas på att bidraget beviljas 2019.
Förra hösten tog regeringen beslut om att införa en elfordonspremie. Den innebar att alla som köpt ett bidragsberättigat elfordon från 20 september 2017 och framåt hade möjlighet att söka bidrag för 25% av inköpspriset, som mest 10 000 kronor. Redan första dygnet fick Naturvårdsverket in över 2000 ansökningar och nu är de 395 miljoner som avsattes till bidragen slut.
Osäkert om bidraget fortsätter
Du som köpt ett elfordon kan fortfarande besöka Naturvårdsverkets hemsida och fylla i en ansökan om bidrag. Din ansökan kommer dock inte att behandlas förrän beslut om huruvida premien kommer finnas kvar har tagits. Alliansen har tidigare sagt att den här typen av bidrag inte ryms i deras budget.
Jämn fördelning mellan män och kvinnor
Det har varit en jämn fördelning av de sökande. 53% var män och 47% kvinnor. Medelåldern på den sökande har varit 54,3 år. Störst summor har betalats ut i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Sett till utbetalning per invånare toppar Halland och Gotland listan.
Dessa fordon är bidragsberättigade
– Vissa handikappfordon
– Elcykel
– Elmoped
– Elmotorcykel
Fordonen har vissa begränsningar i hastighet, utformning och effekt. Läs mer om vad som gäller här.
I juli utökade Regeringen anslaget med 45 miljoner efter beslut om att även eldrivna utombordsmotorer skulle omfattas av bidraget.
En ny undersökning visar att var tredje svensk mellan 16 – 79 år inte kontrollerade energimärkningen vid sitt senaste köp av elektronikvaror till hemmet.
Energimärkning på elektronikprodukter finns till för att hjälpa konsumenterna att göra energi- och klimatsmarta val. Trots detta väljer var tredje svensk att strunta i den informationen. Den går bland annat att hitta på vitvaror, tv-apparater och lampor. Genom att välja de energisnålaste alternativen sparar man inte bara på miljön utan där finns en hel del pengar att spara varje år.
– Det borde ligga i konsumenternas intresse eftersom energimärkningen hjälper dem att spara pengar på att välja produkter som förbrukar mindre energi. Menar Jonas Lindelöf, Sverigechef på Enefit, som beställt undersökningen från Sifo.
Han tillägger även att energimärkningen sätter press på tillverkarna att utveckla och investera i energieffektiv produktdesign.
Svalt intresse i Norrland
Undersökningen visar att de som är bosatta i övre Norrland intresserar sig minst för energimärkningen. Hela 49% av de tillfrågade struntade i att kolla märkningen vid sitt senaste köp jämfört med 27% av de som bor i södra Sverige. Det visade sig också vara stor skillnad på intresset över märkningen beroende på ålder. I åldersgruppen 56-79 år kollade 2 av 3 på märkningen jämfört med en tredjedel i åldrarna 16-34 år.
Energimärkning
Energimärkningen går i en skala från A-G med en färgskala från grönt till rött. Det energieffektivaste valet är den gröna delen av skalan. Det finns även möjlighet att utöka de högra klasserna till A+, A++ eller A+++ vid behov.
Vid köp av ny elektronik ska man inte enbart titta på energiklassen utan även den faktiska energiåtgången. Denna siffra uppges oftast som årsförbrukning. Ju högre siffra desto mer energiåtgång, Andra uppgifter som finns med i märkningen som är intressanta att titta på är buller, volym och kapacitet.
Från och med 1 januari 2019 kommer den europeiska databasen för energimärkta produkter, EPREL, att finnas på plats. Namnet är en förkortning av European Product Registry for Energy Labelling och kommer att innehålla information om energimärkta produkter så att du som konsument lätt ska kunna jämföra olika produkter. Det kommer att vara obligatoriskt för tillverkare och importörer att lägga in denna data om energimärkta produkter och databasen riktar sig mot konsumenter och marknadskontrollmyndigheter i hela EU, samt Norge.
Nästan vart fjärde fritidshusägare anser att de har höga kostnader för sitt fritidshus. Det är långt ifrån bara el och vatten som kostar och underhållet riskerar äta upp stora delar av budgeten.
Oväntade händelser och behov av underhåll kan snabbt få pengarna att springa iväg. Ett fritidsboende kan med andra ord skapa ett stort hål i plånboken. Utifrån hur den privata ekonomin ser ut anser 23% av fritidshusägarna att de har höga kostnader i samband med sina extraboende, detta visar en undersökning gjord av Novus på uppdrag av Novasol.
26% av 65-79-åringar som äger ett fritidshus anser att kostnaderna är för höga. I Stockholm är siffran 27%, oavsett ålder.
Oväntade utgifter
Mycket kan hända i ett boende som plötsligt kräver kostsamma åtgärder. Ett kylskåp kan gå sönder, man kan drabbas av en vattenläcka eller behöva byta ut annan kostsam och nödvändig utrustning. Nästan hälften av alla fritidshusägare som deltagit i undersökningen har råkat ut för en oförutsedd utgift det senaste året.
Man måste vara beredd på att när man äger ett fritidshus kan det plötsligt hända något man inte räknat med. Därför är det viktigt att alltid ha en budget som kan täcka upp. Framförallt om man har en tight ekonomi, säger Torbjörn Fredman, Nordenchef Novasol.
Minska på kostnaderna
Det finns olika till åtgärder som kan skapa lite mer balans på fritidshuskontot. Liksom när det kommer till budgeten för den fasta bostaden kan man se över lånevillkor, kanske går det att pressa räntan lite. Man kan även se över de fasta utgifterna såsom elavtal och försäkringar.
Ett annat sätt är att öka upp inkomsterna genom att hyra ut sitt fritidshus. Undersökningen har även visat att man i snitt spenderar 55 dagar i sitt fritidshus. Så möjligheten att tjäna extra pengar på sitt fritidshus är stora, säger Torbjörn Fredman.
Viktigt att tänka på innan man hyr ut är att kolla över så att man har ett giltigt hyreskontrakt samt hur det fungerar med försäkringarna vid uthyrning.
Har du funderat på att skaffa solceller? Allt fler svenskar funderar idag på att investera i solel. Olika politiska initiativ har gjort det smidigare för privatpersoner att satsa på denna förnybara energi. Bland annat har man, sedan augusti i år, plockat bort kravet på bygglov för den som villl installera solceller på sitt hus. Vid årsskiftet höjdes dessutom det statliga investeringsstödet för solel. Det innebär att den som installerar solcellspaneler får ett stöd på hela 30% av material- och installationskostnaden. Sedan denna höjningen trädde i kraft har antalet ansökningar tredubblats. Du kan läsa mer om stödet på Energimyndighetens hemsida.
Hur fungerar solel?
Solcellerna tar tillvara på solens energi och omvandlar den till elektrisk energi. Med hjälp av en växelriktare omvandlas den från likström, som skapas med hjälp av solcellerna, till växelström som kan nyttjas i fastigheten.
Solpanelerna producerar energi så länge solen lyser på dem. Därefter stannar produktionen upp. Panelerna har ingen möjlighet att spara den el du inte använder men du kan komplettera dem med batterier för att ha energi kvar efter att solen gått ned.
Solcellerna producerar som bäst på klara och soliga sommardagar. Perioden mars till oktober är den tid då solpanelerna genererar mest el. Den tiden på dygnet och året som du inte kan nyttja el från dina solpaneler köper du el från nätet.
Tjäna pengar på dina solceller
Utöver att du får ned din egen elkostnad med hjälp av solceller kan du även sälja den el du inte använder. Detta gör du genom att ta kontakt med ditt elnätsbolag som ordnar med ett så kallat inmatningsabonnemang. När det är klart kan du mata in din egen el på elnätet och sälja till elbolag som sedan säljer elen vidare till sina kunder.
Vad du kan tjäna beror på bland annat elpris, takets läge och antal paneler. För närvarande ger staten en skattereduktion på 60 öre för varje kWh du matar ut på nätet.
Kostnad
Solceller är en långsiktig investering för både miljö och plånbok.Det tar vanligen 10-20 år innan de är avbetalda men därefter ger de ren vinst de resterande åren. Ett installerat system har en livslängd på ungefär 30 år.
Det finns flera sätt att räkna på lönsamheten i att byta till solceller. Ta kontakt med en firma som hjälper dig att räkna på hur du utifrån ditt hus och dess förutsättningar skulle vinna på att lägga till solpaneler på ditt tak och hur lång tid det tar för investeringen att återbetala sig. Solpaneler anses även kunna höja värdet på huset.
Innan installation
Innan du bestämmer dig för att skaffa solpaneler bör du kolla så att du har ett bra läge. Ligger ditt tak i skugga större delen av dagen är det inget optimalt alternativ. Läs på ordentligt och ta in offerter från flera leverantörer. Välj gärna någon med många års erfarenhet.
Idag höjde bensinjättarna priset på bensin med 10 öre per liter vilket innebär att en liter 95 oktanig bensin nu kostar 16,26 kronor på bemannade stationer. Kanske är det läge att fundera på annat färdmedel under återstoden av semestern.
Nuvarande bensinpris är det högsta hittills i Sverige och även dieseln närmar sig rekordgräns. Efter dagens höjning med 10 öre per liter kostar den 15,86 kronor/l, vilket bara är 20 öre under rekordnivån.
Enligt Ulf Svahn, VD på SPBI, är det till största del den kraftiga efterfrågan på bensin som trycker upp priserna. Han menar att det inte är ovanligt att priset stiger under semestertider för att sedan sjunka lite när hösten kommer. Räkna däremot inte med någon större sänkning
Skatten och kronan
Det är inte bara efterfrågan som ligger bakom höjningarna. Politikernas arbete för att höja skatter samt det faktum att kronan är svag är också två stora faktorer i det hela.
Passa på och njut av solen för snart kommer räkningen. Den höga värmen och bristen på regn har resulterat i ett underskott i vattenbalansen – den så kallade hydrologiska balansen. Med ökad risk för vattenbrist i vinter tillsammans med höga råvarupriser har elpriset drivits upp redan i sommar.
Medelspotspriset för juni månad blev 70 % högre än motsvarande månad förra året och 31% högre än elpriset i maj. Ett underskott i den hydrologiska balansen har fått risken för vattenbrist i vinter att öka. Samtidigt har priserna på råvaror såsom olja och kol ökat rekordartat.
– Olika analyshus estimerar underskottet till cirka 20 TWh vilket är en ganska extrem nivå. Detta gör att vattenkraften får hushålla med vattnet för att få det är räcka längre fram. Något som ger vinterpriser redan på sommaren, säger Faraz Azima, vd för jämförelsesajten elskling.se.
Tusenlappar dyrare
Trots att det inte går att förutse vilka elpriser vi får framöver finns det i nuläget inget som tyder på att elpriserna kommer att sjunka inom det närmsta. Stannar det på samma nivå som i juni kommer det att märkas i plånboken. För ett villahushåll med rörligt elpris skulle det innebära en ökad årskostnad på ca 4 000 kronor i jämförelse med förra året. Hushåll med rörligt elpris bör därför försäkra sig om att avtalet är konkurrenskraftigt, menar Faraz.
Se över både elavtal och elförbrukning
Det finns pengar att spara både på att se över sina avtal och sina vanor. Minska onödig elförbrukning och ta ställning till om du ska behålla ditt rörliga elavtal eller byta till fast.
Försäkringskassan rapporterar att allt fler föräldrapar delar lika på föräldrapenningen. För tio år sedan delade endast 10% av paren lika, jämfört med dagens 20%. Men mammorna är fortfarande de som nyttjar flest dagar.
Det är en bra bit kvar tills dess att det blir helt jämställt men enligt Försäkringskassans årliga rapport Barnhushållens ekonomi minskar glappet varje år.
– Vi ser en positiv utveckling, men det går ganska sakta, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.
Mammorna tar i regel ut mest av föräldrapenningen under barnets två första år. De tar även ut fler obetalda dagar, något som på sikt påverkar pensionen. Varför papporna väljer att plocka ut fler skattade dagar tror Niklas kan vara att de vill minska inkomstskillnaden alternativt skydda sin SGI då man måste ta ut 5 dagar i veckan då barnet är över 1 år. Under barnets första år påverkas inte inkomsten av hur många dagar man plockar ut vilket kan resultera i att många mammor väljer att plocka ut obetalda dagar för att spara på sina föräldrapenningsdagar.
Utbildning spelar roll
Undersökningen vittnar också om att det finns en skillnad i fördelningen av föräldrarpenningen kopplat till utbildning. Högutbildade är mer jämställda i sin fördelning.
VAB mer jämställt
Ser man till tillfällig föräldrapenning (framförallt vård av sjukt barn) är det desto mer jämlikt. Här står männen för drygt 40% av uttaget.
Källa: Försäkringskassan
Allt om spara tipsar: Se över hur det påverkar din framtida pension att plocka ut obetalda föräldradagar.
Trots utebliven avkastning väljer mer än hälften att spara sina pengar på ett vanligt bankkonto utan ränta. Anledningen uppges till stor del bero på att man vill ha pengarna lättillgängliga och undvika risk. Detta visar Lindorffs undersökning Betalningsindikatorn.
Mer än hälften av svenskarna har hela eller delar av sitt sparande på ett bankonto utan ränta. Detta trots den låga ränta som präglat svensk ekonomi under en längre tid. 3 av 4 uppger att de vill ha pengarna lättillgängliga. Men även skäl som att man vill undvika risk, att det känns säkrast och att man saknar kunskap/intresse väger tungt.
– Vi ser att det i stor utsträckning är de som är ointresserade av sin ekonomi som också sparar på bankkonto utan ränta. Mitt råd är att börja använda en av alla digitala tjänster och appar för att få hjälp på vägen med att byta sparform och för att göra privatekonomin roligare att sätta sig in i, säger Erika Rönnquist Hoh, Sverigechef Lindorff.
Buffertsparande
Ett glädjande besked är att undersökningen visar på att unga vuxna är duktiga på att buffertspara. Hela 95% av de tillfrågade har ett sparande. Sett över alla åldersgrupper ligger siffran något lägre på 89%. Två tredjedelar uppger att de sparar för att ha en buffert men det är även en hög andel som sparar långsiktigt och till specifika mål.
En av tio sparar inte
Av de tillfrågade uppger en av tio att de inte sparar överhuvudtaget. Bland de som är sjukskrivna eller arbetslösa uppger en femtedel att de inte sparar. Undersökningen visar även att de som är beroende av någon annan som sköter deras ekonomi samt de som är ointresserade av ämnet mer sällan sparar pengar.
Källa: Lindorff/Demoskop
Låna pengar hos Coop
Låna pengar hos Coop MedMera Bank till en individuell ränta mellan 3,70-9,99%. Som medlem hos Coop kan du dessutom få en lägre ränta. Coop MedMera Bank erbjuder privatlån utan säkerhet upp till 500 000 kr.
Facebook
Nu kan du följa Allt Om Spara på Facebook och få tips och råd hur du kan förbättra din privatekonomi och ta del av de senaste ekonominyheterna.
