Arkiv: Nyheter

Ytterligare höjning av reporäntan

Det är nu klart att Riksbanken höjde reporäntan med 0,25 procentenheter från 1,75 till 2 procent. Det var en väntad utveckling och följer deras prognos. Frågan är om det kommer att bli fler höjningar under året.

Riksbanken medger att det kan vara så att de kan behöva slå av på takten när det gäller höjningar av reporäntan. Men samtidigt talar de om vikten av att man forsätter höjningar av reporäntan. Så det ser ändå ut som att det blir fler höjningar i år.

Att man eventuellt inte kommer att höja reporäntan i samma takt som tidigare och som prognoserna visar beror främst på turbulensen och kriserna världen över. För Sveriges del ser det fortfarande bra ut med ökad sysselsättning och man har också beräknat att antalet arbetade timmar kommer att öka några år framöver. Det betyder att den låga räntan inte längre behöver vara på samma låga nivåer.

Med största sannolikhet så kommer även bolånen att följa räntehöjningen, men bolånen ligger fortfarande på en relativ hög nivå om man jämför med reporäntan.

Många svenskar betalar onödigt högt elpris

En ny rapport visar att de som inte är aktiva med sina elavtal får betala onödiga elpriser. Trots det höga elpriserna så stannar många kvar i företagen.

Sen 2008 har svenskarna betalat åtta miljarder för mycket för sin el. Det beror främst på att svenkarna inte är benägna att byta avtal eller elhandlare, det visar ett rapport från Energimarknadsinspektionen.

”Företagen utnyttjar det faktum att konsumenterna stannar kvar trots att priset är högt”, skriver Tommy Johansson, avdelningschef på inspektionen, i ett pressmeddelande.

Att vara aktiv på elmarknaden över också konkurrensen och leder då till lägre elpriser. Så att byta avtal eller företag är inte ofta en dum idé. Ett rörligt avtal visar sig mer lönsamt än om man stannar kvar och binder sig till ett företag. Och som Tommy Johansson menar kan företagen utnyttja den starka ställning de har och behålla de höga elpriserna.

I längden blir detta kostsamt för dig som konsument samtidigt som elmarknaden blir mindre konkurrensutsatt där storföretagen kan husera som de vill. Då gäller det att ta avstånd från dåliga avtal och byta till en annan elleverantör.

Lättare att få skuldsanering efter 1:a juli

Den första juli, i morgon, träder många nya lagar i kraft bland annat en nya lag som göra det enklare för privatperson att sannare sina skulder.

Skillnaden med den nya lagen, som kommer att gälla från och med i morgon, är att det blir lättare att bli beviljad skuldsanering och nu även för privata företagare.

För privatpersoner innebär det att du inte behöver ha skulder som har löpt över flera, år som det var tidigare. Tiden för lånen och skulderna har numera ingen betydelse om en skuldsanering kommer att beviljas eller inte.

Tidigare var det så att endast anställda kan beviljas skuldsanering och då inte egna företagare. Men nu kan du som har startat ett privat företag som sen gått i konkurs och tvingat på dig en massa skulder begära skuldsanering. Detta skapar en viss trygghet för de som har startat eget om att en lösning finns om det inte skulle gå som planerat.

Förra året så var det 8.000 personer som begärde skuldsanering och då beviljades 70 procent av fallen, vilket ändå är en relativt hög siffra. Kronofogden beräknar att 10 000 ansökningar kommer att komma in under året och att fler är 70 procent kommer att beviljas.

Blir man beviljad skuldsanering innebär det att dina skulder skrivas av såvida du följer en specifik avbetalningsplan från Kronofogden. Avbetalningsplanen innebär att du måste under de nästkommande fem åren betala allt du tjänare utöver vad som räknas som existensminimum.

Om avbetalningsplanen har det tidigare diskuterats om den ska komma att halveras. Men när lagen nu införs så gäller fortfarande fem års avbetalning. Kanske kan detta komma att ändras i framtiden, men det är det ingen som vet.

Det blev ja till åtstramningspaketet i Grekland

Nu har resultatet av omröstningen om åtstramningspaketet i Grekland kommit in – en liten majoritet röstade för förslaget som därmed har accepterats.

Ungefär kvart över tre på eftermiddagen den 29 juni kom det definitiva beskedet om att det blir ja för åtstramningspaketet i Grekland. Det blev 155 röster för sparpaketet och 138 röster emot. Europabörserna hade stigit i väntan på beskedet och när det kom låg de relativt stabila. Hade det blivit ett nej är risken att det hade blivit ännu mer oro på finansmarknaden, som redan har varit ostadig i och med Greklandskrisen.

Protesterna har varit stora i Aten under dagen, men trots det blev det alltså ett ja till det fyraåriga åtstramningspaketet där 28 miljarder euro ska sparas in. Sparpaketet var ett krav från EU och IMF för fortsatt betalning av nödlån till landet.

Åtstramningspaketet bygger både på skatteintäkter och kapade utgifter. Skattehöjningar kommer bland annat att drabba fastigheter och restauranger. Det ska också bli noggrannare kontroll av skattesmitare. De kapade utgifterna består bland annat av lägre löner för offentligt anställda, minskade offentliga investeringar och nedskärningar i försvaret. Dessutom kommer det även att bli utförsäljningar av statliga bolag, vilket den grekiska regeringen hoppas kunna ge 50 miljarder euro.

Nu blir det dyrare att spara utomlands

På fredag höjs EU-skatten för dig som sparar utomlands med 15 procentenheter. Det innebär att skatten nu är högre att spara utomlands än i Sverige.

De som sparar utomlands för att komma undan den svenska skatten får nog tänka om. Att ha sina sparpengar i ett annat EU-land är inte längre lönsamt. Varje EU-land är numera tvingad att ta ut minst 35 procent i skatt på den ränta du får på ditt sparkonto. Det innebär att den numera överstiger den svenska kapitalskatten på 30 procent.

Redan nu har vissa banker uppgett att de har sett en förändring där många tar hem sina pengar till Sverige istället.Men det finns andra anledningar till att många tar hem sina pengar just nu. Det beror på att den svenska kronan fortfarande är stark samt att bankavgifter utomlands är mycket dyrare.

Att försöka gömma sina pengar utomlands än numera ett risktagande som inte gör det lönt mödan. Om du blir påkommen blir du upptaxerad samt att du får betala en straffskatt. Länder som Liechtenstein, Schweiz och Luxemburg är fortfarande undantagna från att behöva rapportera in sparande från personer i andra länder. Det betyder att det blir svårt att upptäcka om någon har ett sparande i någon av dessa länder.

Troligt att reporäntan inte stiger som väntat

En ökad oro i världen gör att den Svenska Riksbanken troligtvis måste avvika från sin prognos. Men att räntan kommer att höjas är det ingen som tvivlar på. Bara i vilken takt.

Sverige lever mycket på sin export just nu och går, tillsammans med andra nordiska länder som Tyskland, emot övriga världen och Europa. När Spanien, Grekland och till och med Kina vacklar står många länder i den nordliga delen av Europa starkt, och detta främst på grund av en stark export.

Sverige visar en stark tillväxt och med minskad arbetslöshet. Och med tanke på det låga ränteläget så har Riksbanken flaggat för en återhämtning av reporäntan med en ökning till 2 procent innan året är slut.  Men detta kan kommer att ändras där Riksbanken kan få ändra sin prognos.

Många länder runt om i världen gör tvärtom och sänker sina räntor. Riksbanken kan inte bortse vad resten av världen drabbas av. Risken är helt enkelt för stor, trots att det Svenska läget ser stabilt ut. Det är mycket troligt att Riksbanken kommer att revidera sin prognos med färre räntehöjningar.

Regeringen vill genomföra ändringar på elmarknaden

Regeringen har fått bakläxa av flera myndigheter och kommer nu att införa åtgärder för att elmarknaden ska bli bättre för konsumenten. Det innebär att du som konsument nu kommer att få bättre insikt och kontroll av din förbrukning av el. 

Flera förslag är på bordet. Bland annat att konsumenten själv ska få välja vem som ska läsa av en elmätare, och då inte bara elbolagen. Ett annat förslag är att kunderna ska få tillgång till kostnadsfri timmätning av sin elförbrukning. Så att konsumenterna ska kunna ha bättre koll på sin förbrukning vid vissa tidpunkter på dygnet och vad elpriset ligger på vid den angivna tiden. För att kunna anpassa sin förbrukning av el när elpriset är lågt, exempelvis nattetid.

På så vis vill regeringen att elmarknaden kontrolleras bättre och att elbolagen ger sina kunder en större möjlighet att ha insikt i sin förbrukning. Detta skulle också konkurrensutsätta elmarknaden ytterligare, när det ställs högre krav på elbolagen. En högre konkurrens är oftast bättre för kunderna

En annan sak som regeringen vill införa är att de som har privata vindkraftverk ska kunna leverera el till elnätet och då få betalt för den elen som man har i överskott.

Pensionssparare förlorar skattemässigt på sparformen

Tre av fyra pensionssparare som har fått avdrag för privat pensionssparande förra året ligger under brytpunkten för statlig skatt. Det innebär att skattesänkningen som de får för pensionssparandet inte betyder så mycket.

1 548 000 personer av 2 045 000 personer som har fått avdraget för privat pensionssparande har en inkomst som ligger under brytpunkten för statlig skatt. De får betala mer i skatt för att ta ut 500 kr extra i månaden som pensionär än vad de får i mindre skatt för att spara samma summa i sitt privata pensionssparande. Detta enligt tidningen Riksdag & Departement.

Tar de dessutom ut pensionssparandet innan 65 år, så blir en ännu sämre affär på grund av jobbskatteavdraget. Detta avdrag har ökat skatteskillnaderna mellan arbetsinkomster och andra inkomster, vilket innebär att skatten som man slipper genom avdraget för pensionssparande är lägre än den man betalar när man tar ut pensionssparandet.

Pensionärer har också fått skattesänkningar, men bara de över 65 år. Den som tar ut pensionssparandet innan dess skattar som om det skulle röra sig om a-kassa eller sjukpenning.

Grekisk optimism höjer börserna

Orosmolnet över Grekland har drabbat de Europeiska börserna. Men i och med bildandet av den nya Grekiska regeringen lugnar detta mångas oro för en utökad kris. Detta får råvaror och valutor att vända uppåt.

Nu tror fler på att Grekland löser sina problem och sina skulder. Detta lugnar många ute i Europa och därmed steg många av de Europeiska börserna under morgonen. Detta innebär att både den svenska kronan samt Euron förstärktes i jämförelse med dollarn. En dollar kostar nu 6,38 svenska kronor och en Euro kostar 1,434 dollar och 9,17 kronor.

Flera råvaror som guld, tenn, bly, koppar, råolja, bomull med flera, steg i pris. Att notera är att Kina minskar sina prognoser för import av koppar med hela 32 procent för 2011. Det innebär troligtvis att priset på koppar kommer att sjunka något under år, om prognosen håller i sig.

För Grekland avgörs det i kväll om den nya regeringen kommer att få fortsätta. En förtroendeomröstningen kommer att genomföras i kväll, men det är många som tror att regeringen inte kommer att fällas. Detta skulle även påverka börsen om regeringen fälls med tanke på att sparkraven, som EU kräver, kommer att röstas igenom nästa vecka.

Om sparkraven inte går igenom så lutar det mot att Greklands ekonomi kraschar. Vilket skulle få förödande konsekvenser, inte bara för landet, utan för även för övriga Europa.

Norman vill sätta press på bankerna om fondavgifter

Finansmarknadsminister Peter Norman menar att banker och fondbolag inte upplyser sina kunder tillräckligt mycket rörande fondavgifter och vad det innebär. Han vill därmed sättar mer press på bankerna och fondbolagen och eventuellt lagstifta om saken.

Peter Norman vill sätta mer press på banker och fondbolag eftersom han anser att fondavgifterna inte redovisas på ett fördelaktigt sätt för kunden.

– En fondavgift på 1– 1,5 procent låter rätt så lite. Men med en förväntad avkastning på kanske sex procent är det en fjärdedel av den förväntade avkastningen. Då blir det plötsligt mycket mer, säger Peter Norman till DN.

Fondavgifter är något man bör se upp med. Även om en fond förväntas gå bra är det viktigt att man kollar in vad för avgifter som gäller eftersom detta reducerar din avkastning avsevärt. Och förslaget från Norman är att man inför ett obligatoriskt faktabland där konsumenterna enklare kan se effekten av fondavgiften, så att personen kan på ett fördelaktigt sätt ta ställning hurruvida fonden är en bra investering eller inte.

Dock finns det inga planer på att reglera fondavgifter via lagstiftning eller dylikt. Men man vill sätta mer press på banker och fondbolag och om de inte skärper sig genom att ge bättre information till kunderna. Är en lagstiftning eventuellt aktuell om att tvinga bankerna och fondbolaget att skapar informativa faktablad och att det ska bli obligatoriskt.