Arkiv: Nyheter

Fler får avslag från CSN

Sveriges Radio Ekot rapporterar idag om att allt fler studenter får svårt att få ut sitt studiemedel på grund av bristande poäng på högskolan eller universitetet. I somras införde CSN hårdare regler och bedömningar när det gäller att betala ut studiemedel till studenter som inte lyckats samla på sig den önskade poängskörden under en termin. Över 1300 studenter fler har fått avslag i år jämfört med samma period från föregående år.

Förr var det möjligt för CSN att se mellan fingrarna och ge studenter möjlighet att få ut sitt studiemedel trots missade poäng och att de istället tog tag i det senare och samlade på sig de missade pinnarna. Efter att reglerna i lagen ändrades under sommaren är det inte möjligt i samma utsträckning. Idag skall det mycket till om en person skall få uppskov i studiemedelsbetalningen och det krävs i stort sätt en allvarlig sjukdom eller ett dödsfall för att reglerna skall kringgås.

Ändringen bygger på en lagändring och är alltså ingen policy eller rekommendation.

om du är intresserad erbjuder Allt om Spara en helt egen avdelning som riktar sig mot studenter och faller det i smaken kan du därför läsa mer om studier och ekonomi

Bolånen bakom bankernas stora vinster

Igår rapporterades enorma vinster för Swedbank för de första tre kvartalen av 2010. Flera andra banker har också rapporterat om vinstlyft även om Swedbanks var väldigt högt. Här ställer man sig gärna frågan hur det kan gå så bra för de svenska bankerna? Vi har ju ändå precis lämnat en kris och landet har knappt återhämtat sig. Svaret är i många fall att det som ökar vinsterna är de marignaler som sätts på bolånen. Bolånen ger helt enkelt bankerna miljardvinster.

Enligt Finansinspektionen är det bolånemarginalerna som ligger bakom. Bolånemarginalerna är den skillnad som uppstår i bankernas utlåningsräntor mot kund och den ränta som de lånar in pengar från andra banker. Det kan sägas motsvara en klassiskt pålägg när ett företag köper in en produkt, lägger på en procent och säljer den vidare.

Bara på två år har marginalerna till bolånen fördubblats, från 0,6 procent till 1,2 procent. Finansinspektionen låter meddela att man håller koll på bankerna men i det stora hela har konkurrensen fungerat bra på den svenska bolånemarknaden. Det finns inga krav på hur stora marginalerna skall vara men det måste finnas en rimlig gräns som enligt FI är väldigt svår att avgöra.

 

Ökad arbetslöshet enligt senaste undersökningen

Statistiska centralbyrån släpper idag en rapport om ökad arbetslöshet mellan augusti månad och september månaden. Ökningen är inte så stor men handlar ändå om 0,4 procent, från 7,4 procent i augusti till 7,8 procent i september. Jämfört med föregående år så är den dock något lägre där arbetslösnheten låg på 8,3 procent i september 2009.

Jämfört med föregående år så har antalet sysselsatta personer ökat med drygt 85 000 personer och antalet personer i arbete har också ökat med ungefär 113 000 personer. Undersökningen är statistisk säkerställd och ger alltså en korrekt bild av verkligheten. Antalet fastanställda har ökat med 48 000 personer och antalet tidsbegränsade anställningar har också ökat med 24 000 personer.

Arbetslösheten för ungdomar i åldrarna 15 – 24 år ökade sett till föregeånde år. Idag har den här gruppen drygt 147 000 personer som är arbetslösa, en procentsats på 24 procent. Det är ungefär 5000 personer fler som är arbetslösa idag i den här gruppen än hur det var i september 2009.

Vi är således inte ute ur någon kris ännu, även om den svenska ekonomin är stabil. Arbetslösheten gör sig fortfarande påminnd och de stora sparpaket som lanserats runt om i Europa lär inte få en positiv inverkan på Sverige.

Svårt att få långa elavtal

Just nu är det många elhandelsbolag som valt att backa när det gäller kunder som vill binda sina elavtal över längre perioder än ett år. Man har tagit bort möjligheten att binda just elpriser en längre period än ett år på grund av de elprisområden som skall införas under 2011. Vissa bolag har valt att skriva in i kontrakten att priser kan förändras efter just den 1 november 2011 när elprisområderna införs. Därför är det viktigt för kunder som har längre bindningstider att kontrollera vad som gäller i just sitt eget kontrakt.

Elprisområden

För att greppa nyheten så behöver man känna till vad ett elprisområde är för något. Konceptet bygger på att dela in Sverige i fyra stycken olika elpriszoner. På så vis får man en bättre kontroll på kraftöverföringen och kan lättare skicka kapacitet mellan de olika områderna. Det skall stabillisera både åtgång och priser som gör att marknaden skall bli stabilare. Det här kräver också att flera nyinvesteringar krävs i infrastrukturen för att det hela skall få 100 procent full effekt.

Fastprisavtal kommer minska

Experter är helt överygade om att antalet olika fastprisavtal kommer minska allt eftersom vi närmar oss införandet av elprisområden och efter att det inletts. Eftersom det kommer skilja sig i pris i olika delar av landet så vill företagen inte riskera att de blir av med intäkter och det bästa sättet att göra det på är att använda sig av de rörliga priserna i större utsträckning. Skulle det komma till finansiella instrument som hjälper handlarna att få stabilare priser på marknaden så kan fasta avtal bli mer aktuella igen men det förutsätter också ett sådant typ av införande för att det skall fungera.

Åtta av tio nöjda med bolånetaket

Rapporteringarna om bolånetaket har varit täta under den sista tiden eftersom det infördes den förste oktober. Nu kommer de första undersökningarna om hur taket tagits emot av samhället och den här undersökningen som det kommer rapporter ifrån idag är från Demoskop/SEB. Undersökningen visar att åtta av tio personer tror att bolånetaket är något positivt för huspriserna och att den önskade effekten kommer att bli som det är tänkt. Att bolånetaket kommer påverka huspriserna är över hälften av de tillfrågade helt övertygade om.

Gunilla Nyström, SEB:s privatekonom, gjorde ett uttalande i Dagens Industri där hon tycker det är väldigt positiv respons. Att få den här effekten var nog bara någonting som Finansinspektionen och Riksbanken kunde drömma om. De som gillar taket mest är äldre, höginkomsttagare och storstadsbor.

Över 50 procent av de tillfrågade i undersökningen tycker att bolånetaket är bra.

SBAB lanserar privatlån

Efter att bolånetaket blev ett faktum så behöver de svenska bankerna och kreditinstituten hitta nya vägar att fortfarande kunna erbjuda sina kunder fullständiga lösningar till bostadsfinansiering. SBAB som är Sveriges Bostadsfinansieringsbolag AB har tidigare endast erbjudit bolån till sina kunder men har nu också lanserat en lösning för så kallade blancolån eller privatlån.

SBAB och deras privatlån

Privatlånet hos SBAB kommer hamna i ett ränteläge mellan 4,5 – 6,5 procent eftersom det inte finns någon säkerhet bakom lånet. Det gör att räntorna går upp för att kompensera risken som kommer i samband med utlåningen. Lånets storlek kan variera mellan 10 000 – 350 000 kronor.För att få tillgång till privatlånet måste du antingen vara eller bli bolånekund i SBAB och inte ha några betalningsanmärkningar.

Bolånetaket ligger bakom

Att bolånetaket ligger bakom den här lanseringen är nog de flesta överrens om. Efersom bankerna endast får låna ut 85 procent av värdet på bostaden och kräva övriga 15 procenten i handpenning så måste det också finnas en lösning att låna ut de sista 15 procenten. Det här görs genom ett privatlån utan säkerhet.

 

Vad kostar alla elektroniska prylar i hemmet?

Det har varit mycket snack kring det dyra elpriset och att kommande vinter skall bli väldigt svår och där många nu uppmanas att binda upp elpriser med mera. Mycket av ett hushålls elkostnader kommer av uppvärmningen. Det som många inte tänker på är att det ändå finns andra delar i hemmet som kostar pengar i elförbrukning. Hela huset är fyllt av elektroniska prylar som behöver el för att fungera. Vissa drar mer än andra och det är inte alltid helt enkelt att ta reda på vad varje produkt kostar.

Fortum och E24.se har sammanställt en lista över vad produkter i hemmet kostar. Den ser ut enligt följande;

Diskmaskinen: En timme om dagen. 766,50 kronor per år.

Glödlampor: 60W, 4 timmar per dygn. 131 kronor per år.

Lågenergilampor: 9 watt, 32 kronor per år.

Kyl-äldre modell: 787,50 kronor per år.

Kyl-modern: 255 kronor per år.

Frys-gammal: 1500 kronor per år.

Frys-ny: 475 kronor per år.

Kaffebryggare: 30 minuter om dagen. 219 kronor per år.

Brödrost: 5 minuter om dagen. 50 kronor om året.

Vattenkokare: 5 minuter om dagen. 68 kronor per år.

Ugn: 3 timmar i veckan. 351 kronor per år.

TV: 24 tums plasma, 21 timmar standby och tre timmar tittande varje dag. 492 kronor per år.

Stereo: Påslagen en timme om dagen kostar 8,21 kronor per år. Standby 23 timmar/dygn 62,96 kronor per år.

Dator: Påslagen två timmar/dygn 136,88 kronor om året. Standby 22 timmar/dygn 180,68 kronor per år.

 

Räkna själv istället

På Allt om Spara finns sedan en tid tillbaka en egen kalkylator där du som privatperson själv kan ta reda på vad alla produkter kostar. Så länge du känner till effekten (watt) som står i deklarationen för alla produkter kan du själv kontrollera vad produkterna kostar. Bara använd kalkylatorn här nedan.

Fördelar när du köper och säljer bostad

Idag kommer nyheter som rör både försäljning och köp av bostäder. Enligt en ny undersökning som gjorts bland över 2000 mäkare i Sverige så har man kunnat peka på vad som är absolut viktigast för människor som skall köpa ny bostad. Det har visat sig att det som köparen i stort sätt kräver är att det är ett trevligt badrum och kök. Helst skall det vara nyrenoverat för att objektet skall bli intressant. Det är troligtvis inte så svårt att räkna ut att just badrum och kök skall vara bra eftersom en hel del tid läggs i de här två rummen. På en tredje plats på listan om vad som är viktigt för bostadsköpare är taket. Det gäller således köp av villa men att taket på huset är helt och korrekt är även det väldigt viktigt. Något att tänka på om du skall sälja din bostad i närtid.

Köpa bostad? – Ställ dig i kö

Något som många inte tänker på när det är dags att köpa bostad är att om man ställer sig i kö hos något av bostadsföretagen så kan man hoppa många steg före andra om man ställt sig i en bostadskö. Faktum är att väldigt många bostadsbolag har egna köer som de erbjuder sin intressenter och kunder. En del har gratis köer och en del har en liten konstad knuten till kön men det kan det å andra sidan vara värt om det handlar om att få en drömbostad. Eftersom flera av bolagen just ny bygger nya bostader runt om i landet är det absolut inte försent att ställa sig i några köer.

Förslag till bostadsköer

HSB – Ställer du dig i kö här kommer du att ha förtur till både nybyggda bostader och hyresrätter

Riksbyggen – Betala 100 kronor om året i avgift för att ställa dig i kön som ger dig möjlighet att få förtur till nybyggda bostadsrätter

JM – Här har man valt att kalla det för VIP-medlemskap och kostnaden är 200 kronor per år. För det får du möjligheten att få exklusiva förhandsvisningar innan andra intressenter samt att du kan intresseanmäla dig till nybyggda lägenheter tidigare än andra.

Dags att köpa premieobligationer

Den 13:e till 26 oktober så är det dags för 2010 års andra premieobligation, 10:2. Under den här begränsande tiden kan du alltså köpa premieobligationer av Riksgälden som är statens egna bank. Genom att köpa en premieobligation så lånar du ut pengar till staten under en tid där du med utlåningen har chans att vinna 175, 500, 1000, 5000 eller om du har riktig tur, 1 000 000 kronor. Om du inte vinner så kommer du att få tillbaka dina pengar utan att ha förlorat någonting. En både trevlig och spännande sparform som många tycker är intressanta att investera i.

På Allt om Spara har vi sammanställt en artikel om premieobligationer som går på djupet med dem och som påvisar precis hur dessa specialutformade obligationer faktiskt fungerar. Priset på premieobligation 10:2 är satt till 5000 kronor.

Läs mer om premieobligationer

Imorgon presenteras höstbudgeten

Det har varit mycket diskussioner om Sverigedemokraterna, valet av talman och minoritetsregeringar den senaste tiden. Vad folk än tycker och hur det kommer arta sig så måste Sverige fortsätta och imorgon här det dags för det stora steget att presentera årets höstbudget. Anders Borg lägger fram den budget som skall ligga till grund för styret det kommande året. Det är i den här budgeten som mycket av vallöftena kommer avslöjas hur vida det blir som det lovats eller om många löften bara var ord i tomma intet. För att uppdatera er så är det här vad som lovades inför valet.

Pensionärerna

Skatten skall sänkas med 7,5 miljarder under 2011

Studiemedlet

Alla studenter som tar studiemedel skall få 500 kronor mer på låndelen, införs nästa sommar

Kommunerna

Ytterligare pengar skall skjutas till på kommunnivå. Tre miljarder i tillfälligt stadsbidrag under 2011.

RUT & ROT

BådeRutavdraget och Rotavdraget skall finnas kvar under kommande mandatperiod

Arbetsgivaravgiften

Under de senaste fyra åren har det varit halverad arbetsgivaravgift för ungdomar. Den här skall behållas.

Uthyrning av privatbostad

Schablonavdraget för människor som vill hyra ut sin privatbostad skall höjas från 12 000 till 18 000 kronor.

Tobaken

Skatten på snus och tobak höjs under 2012.

Bilen

En ny miljöbilspremie skall införas som innefattar 40 000 kronor.

Lönen

Femte steget i jobbskatteavdraget införs – om ekonomin tillåter

Statlig inkomstskatt

Gränsen för hur mycket du får tjäna innan statlig inkomstskatt träder in skall höjas – om ekonomin tillåter

Momsen

Restauranger och cateringtjänster skall få möjlighet att nyttja halverad moms på deras tjänster – om ekonomin tillåter