Arkiv: Nyheter

Bufferten saknas hos många i jul

Årets dyraste årstid har klivit in i människors liv och den bekanta julhandeln har startat. Det här innebär problem för många som knappt får sin vardagsekonomi att gå runt. Faktum är att över en halv miljon svenskar går in i den dyraste perioden på året, helt utan buffert. Ungefär var femte svensk har inte mer än 5000 kronor undanstoppat för oförutsägbara utgifter om någonting större skulle hända.

Det här får effekten av att många måste välja kredit framför betalning med kontanter. Inte minst på grund av alla julklappar som ändå skall köpas in. Att årets julklappar blev riktigt dyra tekniska prylar gör inte saken bättre. Många går på dessa rekommendationer och bara måste handla just de här prylarna, espressomaskin och surfplatta, kan leda till riktigt stora ekonomiska problem.

Att ha en buffert är oerhört viktigt, även under de månader på året där mer pengar går till vardagssaker. Att ha ett månandssparande är A och O och att ha lite pengar undanstoppade är ett stort behov för egentligen alla famlijer. Bara några hundralappar i månaden på ett sparkonto ger faktiskt effekt.

Räkna ut vad ett litet buffertsparande ger med hjälp av sparkalkylatorn eller läs mer om buffertsparande.

Black Friday i USA – Läge att handla?

Som ett litet fredagstips idag så tänkte vi påtala att det idag är det som kallas för Black Friday i Amerika. Det infaller alltid dagen efter högtiden Thanksgiving som då var igår. Black Friday är den dagen då den stora julhandeln startar i USA och just namnet Black Friday syftar till att de röda siffrorna hos företagen skall vändas till svarta nu när julhandeln drar igång.

Varför skriver vi då om detta på Allt om Spara? Vi ser det som ett ypperligt tillfälle att handla julklappar, även till människor här i Sverige. Idag är internethandeln större än någonsin och tro det eller ej, men många köper också sina produkter utomlands när man handlar. Det är just det som är det fina med internethandeln, att man kan spara stora pengar genom att handla på amerikanska eller brittiska butiker direkt på Internet, särskilt om valutan är tilltalande.

Även om dollarn har gått upp de senaste veckorna och nu närmar sig 7-kronors-strecket igen så är det fortfarande ofta billigare att handla en viss typ av varor i Amerika. Varför då inte passa på att göra det när julhandeln startar och att man då kan hitta riktigt bra fynd i olika branscher.

Trevlig helg!

Gemensam ekonomi allt vanligare

Nordea har släppt en undersökning där man tittar på hur vanligt det är med att dela sin ekonomi med sin livspartner, både om det gäller samboskap eller om det är människor som är gifta. Undersökningen som gjordes har undersökt svenska par och hur de har fördelat sin ekonomi, både när det gäller gemensamma utgifter samt personliga behov och utgifter.

Undersökningen konstaterar att den vanligaste formen av gemensam ekonomi är att man delar på gemensamma utgifter i förhållande till den lön man har och har eget konto för sina egna och personliga kostnader. Cirka 17 procent av de tillfrågade hade den här principen medan cirka 15 procent inte valde att fördela utgifterna med hänsyn till lönen utan valde istället att dela de gemensamma kostnaderna rakt av oavsett inkomst.

Undersökningen tittade också på hur den gemensamma ekonomin berodde på livssituationen och här blev det intressanta siffror. Över 70 procent av de tillfrågade paren som var gifta hade gemensam ekonomi men endast 34 procent av de som endast var sambos valde att dela sin ekonomi. Endast tre procent hade dock HELT separerad ekonomi. Eftersom det finns i väldigt många olika former så är det svårt att helt hitta de som inte har någon form av delad ekonomi.

Undersökningen tog också upp svårigheten som många känner att prata om just ekonomin. Framförallt kan det vara tufft i förhållanden där man har 100 % gemensam ekonomi och där alla pengar i hushållet sätts in på samma konto. Risken för konfliter är mycket högre här eftersom man kan inte delar vissa inköpsbehov eller inte är lika slösaktig som sin parter. Att ta upp det för diskussion är inte alltid helt enkelt och det uttryckte också många i undersökningen.

Det tåls således att tänka både en och två gånger om hur man skall fördela sin ekonomi och hur man formar en gemensam ekonomi så att det passar båda parter.

Grön el – en bluff?

I en debattartikel idag i Svenska Dagbladet skriver en professor och energipolitisk expert vid namn Runar Brännlund samt också Villaägarnas Riksförbunds energipolitiska expert Jacob Elaisson att grön el kan anses som en bluff i den form som elbolagen använder termen mot sina kunder.

När en kund vill köpa el och eventuellt byta elbolag har det idag blivit vanligt med så kallade ”gröna avtal”. Det innebär att man som kund betalar något mer för elen men istället gör en god gärning när det gäller utsläppen eftersom elen kommer från naturkraft så som vindkraft, vågkraft och solkraft. Det här menar dagens två debattörer är helt felaktigt. De anser att elbolagen utnyttjar människors ”miljömedvetande” för att sälja mer el. Det är nämligen så att koldioxidutsläpp inte påverkas av konsumenterna utan är politiska frågor som redan är bestämt hur det skall vara.

Alla elverk måste förhålla sig till två olika system som beslutas av politiken. Dels utsläppsrätterna som reglerar mängden koldioxid samt också elcertifikaten som avgör hur mycket el som skall produceras. Oavsett om kunder väljer grön el eller inte så står bägge dessa system fast och det är de som elbolagen måste rätta sig efter. Därför kan en konsument som väljer ett grönt elavtal omöjligt påverka det poltiska beslutet gällande utsläppen. Så här klargör de sina åsikter;

Om fler människor väljer gröna elavtal blir det möjligen billigare att bygga nya hållbara kraftverk, men framför allt bidrar gröna kunder till att ge elbolagen bättre marginaler

Något att tänka på om du skall byta elbolag.

Investeringskonto – en ny sparform

Under förra mandatperioden med Alliansen diskuterades begreppet Investeringskonto men det blev aldrig något faktiskt genomförande av saken. Nu är det uppe på tapeten igen och det är finansmarknadsministern Peter Norman som kommer presentera förslaget, om investeringskontot, inom ett par veckor. Allt enligt Dagens Industri idag.

Vad är då ett investeringskonto? Det kan sägas att det blir väldigt likt en kapitalförsäkring som idag har blivit en väldigt populär sparandeform eftersom skatten är mycket lägre på just den här typen av sparandeform. Med investeringskontot kommer förusättningarna vara lika men att skatten kommer bli något högre. Idag betalar man alltid en 30 procents reavinstskatt på all försäljning där man fått med vinst i värdepappershandel så som fonder och aktier. DI har uppgifter om att skatten på det nya investeringskontot kommer vara 1,2 procent, jämfört med kapitalförsäkringens 0,75 procent.

Problemet med kapitalförsäkringarna idag är att människor väljer att skatteplanera rejält och försöker utnyttja systemet. Man köper kapitalförsäkringar och säljer dem precis innan årets slut och undviker på så vis att behöva betala den årliga skatten som tas ut vid slutet av året. För att samma problem inte skall uppstå med ett eventuellt införande av investeringskonto så menar DI att de fått uppgifter på att att skatten istället kommer tas ut kvartalsvis. På så sätt undviker man alltså att systemet utnyttjas.

Införandet av investeringskontot är en intressant nyhet som i högsta grad påverkar oss privatsparare. Att hitta en sparandeform där man betalar en årlig eller kvartalsvis skatt istället för reavinstskatten kan nog locka väldigt många nya sparare. Det har inte minst kapitalförsäkringen visat.

Hårdare krav på bolån framöver

Flera experter och medier diskuterar för fullt hur vida den skenande bolånefesten skall hindras och stoppas. På sikt får svenskar räkna med att kraven på bolån kommer bli bra mycket hårdare än vad de är idag. Bolånetaket var ett steg i just den riktningen och fler krav lär dyka upp framöver. Eftersom den svenska utlåningen ökat lavinartat så måste det införas krav på exempelvis amortering för att minska summorna.

Just amorteringskrav är den nya flugan när det kommer till bolånemarknaden. Riksbanken har pratat om det, bankerna har ställt sig positiva och experterna tror att det kommer få bra effekt tillsammans med bolånetaket. Kravet på amortering de senaste åren har i stort sätt varit lika med noll, det vill säga att det inte finns några krav på att låntagare måste betala tillbaka några pengar. Det här har också gjort att många valt att inte betala någonting. Skulderna minskar således inte men vad gör det när räntan varit så låg som den varit? Det har inte funnits något incitament att betala tillbaka sina lån. När räntorna nu går upp istället kommer många få ett iskallt uppvaknande med månadskostnader långt över 10 000-kronorsstrecket.

En annan del som diskuterats hur man kan minska lånekonsumtionen är att minska de nuvarande ränteavdragen som finns. De är anpassade till gamla system och de gamla fastighetsskatterna och är betydligt högre än vad de borde. Skulle man minska dessa så får inte människor lika lätt att minska räntekostnaderna i deklarationen. En möjlighet som troligtvis skulle leda till att folk tänker en extra gång.

Kronofogden varnar för julhandeln

Vi har sett flera stora rubriker i pressen om att julhandeln förväntas bli rekordstor, precis som vanligt. Kronofogden är dock inte lika lycklig över dessa fakta och varnar nu personer för att handla på kreditkortet. Skulderna kommer öka lavinartat och i påsk kan rekordmånga sitta på betalningsanmärkningar som härleds till just julhandeln.

Lånekonsumtionen är ett problem, inte bara när det gäller bostadsfinansiering utan också i vanlig privat konsumtion så som handel av varor och tjänster. När du julhandeln inleds kommer detta fenomen knappast minska utan istället riskera öka ordentligt. Det kommer fullständigt frossas i köperbjudanden i butikerna och för många är det väldigt svårt att stå emot. Många tar då hjälp av det fantastiska kreditkortet där man slipper betala (!). På så sätt skjuts skulderna framåt i tiden och kunderna drabbas istället av den fruktade ränta-på-ränta-effekten. Det vill säga att dina skulder blir bara större och större ju mer du väntar att betala.

Det är inte speciellt enkelt att förstå hur mycket pengar det blir i slutändan när man står i butiken och skall betala. Därför rekommenderar Kronofogden alla köpare att betala julklapparna med kontanta medel. Det blir ingen rolig överraskning framåt i tiden när julklapparna skall betalas framåt påsk. Att få betalningsanmärkningar på uteblivna räkningar kan förstöra mycket för en familj som vill ha både framtida lån till hus och arbete.

Stort haveri hos Swebank

Swedbank drabbas under tisdagskvällen av det längsta datahaveriet i bankens historia. Internetbank, telefonbank och uttagsautomater slogs ut helt och hållet och blev helt obrukbara. Problemet uppstod redan under 15-tiden på tisdagseftermiddagen och var inte löst förrän 23-tiden igårkväll. Swedbank gör idag klart att alla kunder som drabbats ekonomiskt av haveriet kommer bli ekonomiskt kompenserade. Därför uppmanas alla kunder som drabbats av problemet att höra av sig till banken.

Till en början fanns oron att systemet blivit hackat på något sätt men det har kontrollerats att så inte var fallet. Problemet uppstod istället med ett elfel som drabbade centraldatorn i banken. Finansinspektionen följer nu utvecklingen noggrannt eftersom det är den myndighet som ansvarar för att säkerhet och drift skall rulla på utan problem när det gäller svenska banker. Hur vida rutiner och annat måste ändras är dock för tidigt att uttala sig om enligt FI själva.

Priser på bostadsrätter lägre

Priserna på bostadsrätter rapporteras gått ner något medan priserna på villor ligger kvar på samma nivå som senaste mätningen. Sett till den senaste månaden är det inte så stor skillnad men att jämföra de senaste tre månaderna ger intressantare siffror som visar just på det att bostadsrätterna faktiskt blivit billigare. Sett till hela landet har bostadsrätterna blivit 3 procent billigare.

Troligt är att Riksbankens senaste besked om räntan har gjort at konsumenterna har lugnat köplusten något. Eftersom inte räntan skall gå upp i samma takt som man först förmedlade kan det fått en lugnande effekt på köparnas stress när det kommer till bostadsmarknaden. Varken bolånetak eller ökad ränta har fått det genomslag man först befarade.

Nu återstår det bara att se om det kommer fler restriktioner på bostadsmarknaden. Flera indikationer har kommit från Riksbanken om att införa amorteringskrav med mera och det skulle kunna leda till dämpade effekter. Det återstår emellertid att se hur det blir med den saken.

Vann du på din premieobligation?

Riksgälden har haft en dragning för sina premieobligationer och det handlar om premielån 2010:1. Totalt skulle 5 625 000 kronor fördelas över 4 238 vinster hos de människor som valde att investera pengar i premieobligation 2010:1. Vinstplanen hade en miljonvinst samt 97 stycken 5000 kronors vinster. Övriga 4140 vinster låg på 1000 kronor.

Om du köpt eller investerat i premieobligation 2010:1 så finns den fullständiga listan på Riksgäldens hemsida. Där kan du skriva in ditt obligationsnummer och direkt se om du var någon av vinnarna i novembers dragning.

Lycka till!