Arkiv: Nyheter

Oktober – en mardröm för börsen?

Det finns mycket teser och skrock även i finansvärlden. En sådan historia som funnits under en lång period är att börsen alltid dyker under oktober månad. Bland annat hade vi de stora finanskollapserna som drabbade världen den 24 oktober 1929. En annan sådan händelse är det branta börsfallet som inträffade nu nyligen under oktober 2008.

Faktum är att det inte bara ligger otur och skrock i de här händelserna. Många stora företag släpper sina tremånadersrapporter som brukar kallas för just oktoberrapporter under den här månaden. I dessa finns information som visar hur företagen har gått de senaste månaderna och kan alltså få stora konsekvenser för hur företagens aktier rör sig på börsen eftersom marknaden reagarerar på rapporterna. I dessa skrifter finns också vägledningar om hur företagen tänker om framtiden och även det kan få marknaden att reagera. Det är således ingen slump att det händer mycket på börsen just under oktober månad.

Stora ekonomiska händelser under oktober i den ekonomiska historien

14 oktober 1929: Wall Street krachar och rasar 40 procent på en månad

19 oktober 1987: Dow-Jones rasar 19 procent

20 oktober 1987: Stockholmsbörsen rasar 20 procent

16 oktober 1989: Stockholmsbörsen rasar sju procent

24 oktober 2009: Stockholmsbörsen rasar sex procent

Idag införs bolånetaket

.Den 1 oktober 2010 är en stor dag i den svenska ekonomin. Dels tas 50-öringen ur bruk samt att det så omtalade bolånetaket införs. Idag blir det alltså både svårare och dyrare för många att låna pengar till en bostad. Då man nu bara får låna upp till 85 procent av bostadens värde. Resten måste placeras i ett så kallat blancolån.

Det handlar alltså om de sista 15 procenten av ett bolån som nu måste finansieras på annat sätt än från bankens förmånliga bottenlån. Antingen så behöver man kasta upp kontantinsatsen på det beloppet vilket för en förstagångsköpare är oerhört mycket pengar. Har man inte pengarna kontant så måste man således också låna upp den här summan. Det kan inte göras med bankens boräntor. Istället placeras det i ett så kallat blancolån vilket innebär ett lån utan säkerhet mot en högre ränta. Dagens ränteläge talar om räntor någonstans kring 3 procent över räntorna för bolån.

Det har även tidigare varit problem att få låna till hela köpeskillningen så att man inte får mer än 85 procent av insatsen i ett lån kanske inte kommer för en nyhet för de flesta. Det som däremot skiljer sig väsentligt från tidigare är det faktum att de sista 15 procenten nu kommer lånas till en betydligt högre ränta. Det gör att månadskostnaden går upp ordentligt för ett större bolån. Lägg där till amorteringen som måste göras för att bli av med blancolånet så fort som möjligt.

Tufft för förstagångsköpare

För många har inte det här någon betydelse medan det kan vara ordenligt jobbigt för andra. Framförallt förstagångsköparna på marknaden.

Om du vill göra en bostadsfinansieringskalkyl och se vilka kostnader som uppkommer i och med ett köp av en bostad så rekommenderar vi att du testar vår bostadsfinansieringskalkylator.

Knappt lönsamt att lösa in 50-öringar på bank

Igår kunde vi rapportera om att idag är sista dagen som det är möjligt att handla med sina 50-öringar som kommer plockas bort ur det svenska myntsystemet. Dock skall det vara möjligt att växla in 50-öringen fram tills siste mars 2011 om man vänder sig till en bank. Det finns dock en hake med det här och det är att om du inte har ett konto i den banken du väljer att växla in hos så kommer du bli ålagd en växlingsavgift som kan vara så hög som 50 kronor. I många fall kanske det därför knappast kan anses som lönsamt att gå till en annan bank.

Handelsbanken har bestämt att bankkontoren själva får bestämma vad avgiften hamnar på om man inte har konto i banken. SEB kommer inte betala ut några som helst kontanter för inväxlingen och därför blir det bara möjligt att använda SEB som växlingskontor om man har konto i banken. Hos Nordea tillåter man att människor växlar även om man inte har kontot hos dem men de tar då ut en växlingsavgift om tre procent av beloppet, dock minst 50 kronor.

Det kan vara läge att spendera de sista örena under dagen!

På torsdag försvinner 50-öringen

Första gången den svenska 50-öringen kunde ses i handeln var 1857, alltså 143 år sedan. På torsdag tar sagan slut och det lilla rostfärgade myntet plockas bort ur Riksbankens plånbok. Idag skall det enligt uppgift finnas 314 mijoner 50-öringar i rörelse men frågan är hur många som verkligen finns i folksplånböcker och inte i metallinsamlingen eller i en glasburk på skrivbordet. Det är väldigt få människor som idag faktiskt använder myntet för att betala, de flesta får det bara tillbaka som växelpengar och plockar sedan bort det. Det kan också vara därför som det nu beslutats att det inte längre fyller någno funktion och tas bort.

Riksbankens undersökning

Riksbanken har gjort flera undersökningar i ämnet och faktum är att det visat sig att myntanvändningen överlag är väldigt dålig. Endast 1 av 10 svenskar använder mynt som betalningsmedel på dagsbasis. Ungefär 3 av 10 använder mynt på månadsbasis vilket också är en extremt låg siffra. I undersökningen var också åldersgrupper tillfrågade och i den yngre skalan för de som var mellan 15 – 34 år användes mynt endast någon gång i månaden eller mindre vilket mer eller mindre är att anta som obefintlig.

Avrundningsproblemen

I och med avskaffandet av 50-öringen så kvarstår problemet med avrundningar eftersom butikerna tillåts att ha kvar priser som exempelvis 10,50. På torsdag när myntet försvinner så kommer även det ske en förändring i den lag som styr hur butiker skall avrunda priser, den så kallade avrundningslagen, där de nya reglerna nu är att varor som kostar 1 – 49 öre avrundas nedåt medan varor som kostar 50 – 99 öre avrundas uppåt. Kortbetalningar avrundas inte alls. Risken finns således att butikerna passar på och avrundar uppåt istället för nedåt.

50-öringen kommer att vara inväxlingsbar fram till sista mars 2011 på bankerna. Betalningsförmågan upphör emellertid imorgon den 30 september 2010.

Svårt att välja sparformer

TT rapporterar att i takt med att det har varit stora skattesänkningar tillsammans med de låga räntorna som just nu råder så har det gjort att människor fått mer pengar över. Idag sparar 8 av 10 svenskar i någon form av regelbundet sparande. Dock har svenskarna svårt att bestämma sig om vilka sparformer som är det bästa. Störst osäkerhet hittas bland kvinnorna.

Det här kan få effekten av att väldigt många människor som känner sig osäkra istället placerar pengarna i alldeles för försiktiga sparformer. Att sätta pengarna på väldigt låga sparkonton eller långsiktiga räntefonder är inte alltid den bästa lösningen. Undersökningen är gjord på uppdrag av Länsförsäkringar och pekar ändå på ett faktum som skulle kunna ses som ett problem och som även blir ett tydligt tecken på att människor inte riktigt vet vilka sparandeformer man kan välja på.

 

Bankernas räntor till hushåll stiger

Idag kommer rapporter från Statistiska centralbyrån, SCB, om hur ränteläget är från banker till privatpersoner och företag. Rapporten visar att de genomsnittliga utlåningsräntorna steg jämfört med de två föregående månaderna. Den genomsnittliga räntan för hushållens nya låneavtal ligger på 2,66 procent jämfört med 2,56 procent i juli och 2,39 procent i juni. De räntor som påverkat siffran mest är de korta boräntorna som gått upp mer än de långa.

Beräkningen för genomsnittsräntan för lån gällande till och med tre månader steg från 2,36 procent till 2,47 procent. Statistiken visar också att merparten av alla lån som tas av svenskar just nu är fortfarande rörliga och men fler och fler har valt att binda upp sina räntor. Tendenserna finns alltså att fler väljer att binda räntorna, jämfört med tidigare då nästan ingen valde att binda upp kostnaderna. Av alla nya bolån som tecknas så väljer kunderna att binda räntan i 33,4 procent av fallen jämfört med tidigare 30,4 procent.

Trenden med ökade räntor som binds upp har stigit de senaste fyra månaderna så prognoserna för framtiden tyder på att fler kommer binda och räntorna lär bli dyrare. Nedan hittar ni nuläget i de största svenska bankerna och bolåneinstitutens boräntor.

Vad kostar egentligen ett smslån?

Kostnader for smslanMan hör ofta väldigt mycket negativt när det kommer till smslån. Konsumentverket varnar, finansinspektionen förbjuder, oetiska förfaranden med mera med mera. Det gäller emellertid att komma ihåg att det är upp till var och en att ha tillräckligt med självinsikt om ett smslåns vara eller inte vara. En sak som är säker är att man måste vara oerhört införstådd med vilka skyhöga kostnader som ofta finns knutna till lånet.

Räntor och avgifter på smslån

En ränta i procent anges normalt på årsbasis. När du läser att ett smslån har 20 % ränta så måste du alltså ställa dig frågan, kommer jag att ha pengarna hos mig ett år innan jag betalar tillbaka dem? Svaret på den frågan är troligtvis i hundra fall av hundra nej, det kommer du inte att ha. Ett smslån bygger på att pengarna kommer fort och skall betalas tillbaka lika fort. Normalt brukar det handlar om en återbetalningstid på en månad. Det här får således effekten att ”årsräntan” för ett snabblån med 20 % blir 20 % per månad under hela året och därmed hel otroliga 400 % om du skulle översatt det till en vanlig bolåneränta.

Dessutom finns också begreppet effektiv ränta. Att räkna ut en effektiv ränta är ganska svårt och krångligt och det är inte helt enkelt att hänga med hur man härleder fram den. Men ska man kortfattat förklara vad en effektiv ränta är så är det alla kostnader som kan knytas till lånet i förhållande till den summa du lånar. En effektiv ränta tar alltså med den vanliga årsräntan. Men man lägger också på alla avgifter som kan finnas dolda så som uppläggningsavgift, smsavgift och aviavgift. När alla kostnader är sammanförda så läggs de ihop och kan ange vad räntan nu blir. Det här kallas för effektiv ränta och du kan läsa mer om den på Alltomsmslan.se.

På Allt om Spara vill vi underlätta för besökarna att kunna räkna ut just sådana saker snabbt och smidigt så att man förstår vilka summor det handlar om och hur dyra lånen egentligen här.

Jämför kostnader på de olika snabblånen

 
Det här är en högkostnadskredit
Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se.

Jämför smslån och få lånet utbetalt direkt

Alltomspara.se omnämnd i Metro

Roliga nyheter för oss som arbetar med sajten! Idag blev vi varse om att Alltomspara.se blev omänd i pappersupplagan av morgontidningen Metro. Du hittar artikeln på sidan 10 under ”Dagens Internet” som läggs upp av Nanok Bie varje dag. Idag föll alltså lotten på Allt om spara och dess nyupplagda kalkylatorer. Det här var vad som skrevs;

Väldigt roligt tycker vi på Allt om Spara och är givetvis oerhört glada att människor uppskattar våra nya kalkylatorer.

 

Spekulera och spara i köttpriser

Att spekluera i olika index har alltid varit en populär sparform för många. Att investera pengar mer eller mindre säkra aktier, index eller fonder hör till vanligheten för många privatpersoner runt om i landet. Något som däremot inte är speciellt vanligt är att man spekulerar i köttpriser.

Just nu tyder allt på att köttpriserna kommer stiga kraftligt då priserna på spannmål ligger väldigt mycket högre än tidigare, särskilt under sommaren och hösten. Det här gör att experter nu tror att köttpriserna kommer öka på sikt. Det här har gjort att svenska nätmäklare nu erbjuder sparformer i så kallade certifikat. Det innebär egentligen enkelt att man antingen köper certifikat som säger att priserna skall gå upp eller på att priserna skall gå ner. De här omnämns ofta som Bull & Bear certifikat.

Problemet med att spara i sådana här certifikat är att man måste vara väldigt aktiv i sitt sparande, ofta mer än när det gäller aktier och fonder. När man sparar i sådana här typer av certifikat kan det hända mycket under en dag på börsen. Sparformen är alltså ingenting för människor som vill spara lugnt och sansat i vanliga sparkonton eller långsiktiga räntefonder utan snarare för människor som är högst kunniga om sin ekonomi och som mer eller midre är dagligt aktiva på börsen. Sparformen är alltså en form av CFD som finns onämnt här på Allt om Spara.

Att investera pengar i köttindex är inte det enda som erbjuds som råvara om man är intresserad av den här sparformen. Nätmäklare erbjuder index i alla olika typer av råvaruindex, däribland vind, socker, kaffe, majs, olja, solenergi, vatten och majs.

Bankomatbolag påväg att bildas

Bankerna bildar nätverk

Idag kommer uppgifter om att ett större bankomatbolag är påväg att bildas. Det är de stora bankerna Nordea, Handelsbanken, Danske Bank, Swedbank och SEB som tillsammans går ihop i ett större nätverk för att erbjuda gemensamma uttagsautomater för sina kunder. Det här kommer effektivisera arbetet och skapa en gemensam infrastruktur för uttagsautomaterna i Sverige.

Det är förvisso inget nytt om att människor som är kunder i en viss bank även kan ta ut pengar i andra bankers uttagsautomater. Men med det nya systemet kommer dagens uttagsmaskiner behöva moderinseras. Dessutom kommer det bli billigare för bankerna bakom eftersom man då delar på kostnaderna. Varje bank i det nya samarbetet blir ägare till 20 procent. Arbetet med att inleda överföringarna börjar redan nu till hösten. Planeringen är att de nya maskinerna skall lanseras under hösten 2011 och fortsätta genom hela 2012.

Det finns givetvis många tankar och idéer bakom processen. Men det är solklart att det kommer gynna bankerna som blir mer kostnadseffektiva. Samtidigt som de också minskar risken för värdetransportrån. Detta eftersom det kommer inte behövas lika långa transporter. Troligtvis är också att de som är kunder i bankerna kommer få kontoutdrag oavsett bank som pengarna plockas ut ifrån eftersom nätverket är detsamma.

Uppskattningen för de kostnader som väntas uppstå med implementeringen är fortfarande okända.