Arkiv: Nyheter

Säkra ditt elpris på börsen

De senaste åren har elpriserna varit väldigt volatila (ändrat sig mycket). Olika förståsigpåare har kommit med mer eller mindre goda råd huruvida man skall binda sitt elpris eller ha rörligt. Alla är fullkomligt överrens om att man inte skall ha ett tillsvidare avtal.

Att binda sitt elpris eller ränta är som en försäkring du vet vad du kommer att få betala den tiden du har bundit ditt avtal och på samma sätt som en försäkring på bilen så kostar försäkringen på elpriset pengar. Därför kommer det i det långa loppet alltid vara dyrare att ha en bundet elpris eller ränta om du inte är bättre än marknaden på att tajma när du skall binda och när du har rörligt.

Självklart är det för många värt att betala lite mer för att ha en säkerhet i sin ekonomi precis på samma sätt som en försäkring på bilen. Även om sannolikheten att bilen blir stulen är liten så blir det jobbigt om det skulle hända och bilen är oförsäkrad.

Nu har det kommit ett nytt sätt att säkra sitt elpris eller också för den delen spekulera i hur elpriset skall gå som är enkelt för småsparare. Det är Handelsbanken som har släppt två elcertifikat Bear och Bull. Certifikatet har en inbyggd hävstångseffekt på elpriset som gör att om elpriset sjunker eller stiger så rör ökar eller minskar certifikaten i värde med mer än elpriset. Bull Certifikatet går upp om elpriset stiger och ner om det sjunker och tvärtom med Bear som sår ner om elpriset sjunker men upp om det stiger.

Innan man handlar certifikat så skall man skaffa sig en förståelse för det man handlar och förstå att produkterna är förknippade med väldigt hög risk.

Nya fastighetsskatten minskar flyttandet

Kostnader med skatter och avgifter för att sälja och köpa en fastighet gör att rörligheten på bostadsmarknaden minskar, det har Stockholms handelskammare kommit fram till i en ny rapport.
Detta problem är särskilt stort i Storstadsregionerna där det till och med kan vara så att alla kostnader gör att en flytt från en dyrare till ett billigare boende kan göra att de går back på affären.
Det är inte ovanligt att kostnaderna för en 40 talist som flyttar från sin villa hamnar på 900 000 kr enligt Stockholms handelskammare. Detta leder till att fler äldre väljer att bo kvar i sina hus vilket minskar utbudet på marknaden för unga familjer. Detta i sin tu kan leda till en högre prisuppgång på småhus än vad som annars hade varit fallet. 

De skatter och avgifter som finns med i en fastighetsaffär är;

Reavinstskatt

räknas ut enligt nedan
 + Försäljningspriset
 –  Försäljningskostnader (t ex mäklararvode)
 –  Stämpelskatter (pantbrevs- och lagfartsavgifter)
 –  Ny-, till- och ombyggnadskostnader
 – Förbättringskostnader (underhåll) under de senaste fem åren
+ Återföring av eventuellt tidigare beviljat uppskov

Stämpelskatt

Vid  köp av en fastighet eller tomträtt betalas stämpelskatt (lagfartskostnad) av det som är högst, av köpesumman eller taxeringsvärdet för samma år. Privatpersoner betalar 1,5 procent och företag (juridiska personer) betalar 3 procent.

Pantbrev

Pantbrev ärr en inteckning av fastigheten vilket behövs för att kunna belåna den. Pantbreven måste täcka det belopp du tänkt låna. Finns redan pantbrev så behöver du endast ett nytt pantbrev för mellanskillnaden på det som finns och beloppet som skall lånas. r det då? I nuläget kostar pantbreven 2 % av pantbrevbeloppet plus 375 kronor per pantbrev.

Mäklararvode

Arvode till mäklaren uppgår vanligtvis till mellan 1-4% på försäljningspriset beroende på storleken på försäljningen.

Flyttkostnader

Kostnader att flytta och eventuellt förvara sina möbler och andra tillhörigheter.

Höjer Riksbanken räntan idag?

Idag har riksbankens sitt räntemöte men det är först imorgon som vi får veta vad de har bestämt. Marknadens samlade bedömning är att styrräntan kommer att höjas med 25 punkter till 1,25 procent. Riksbankens prognos för hur räntan kommer att utvecklas i framtiden den så kallade räntebanan kommer förmodligen vara densamma som vid förra mötet i oktober. Enligt den prognosen kommer räntan gradvis att höjas fram till slutet av 2013 då den toppar på 3,5 procent.

När protokollet släpps kommer man sen att kunna se hur enigheten i besluten har varit. På förra mötet var det två ledamöter som villa ha en oförändrad styrränta medan de övriga valde att höja räntan med 25 punkter eller 0,25 procentenheter.

Varning för sparande i Ryssland

Den ryska marknaden kan verka väldigt attraktiv för småsparare med sina fantastiska naturtillgångar och låga börsvärden i förhållande till väst. Något som är viktigt att tänka på är att man inte får glömma bort den politiska risken. Det är inte bara marknaden som styr hur börsvärdena går i Ryssland. Bara för att oljepriset går upp så behöver inte ett ryskt oljebolag gå upp. Vad innebär det är då egentligen? Följande element har stor påverkan på hur exempelvis marknaden kan förändras av yttre krafter;

– Ändringar av skatter eller tullar
– Korruption
– Största ägaren som kanske bara har 10% av bolaget anser att bolaget är hans med allt vad det innebär. Bolaget riskerar att bli hans plånbok.
– Mutor

Detta sammantaget gör att ett bolag som på pappret ser väldigt bra ut egentligen kan vara ett bolag som man skall hålla sig väldigt långt borta ifrån.

Går det att skydda sig?

En liten svensk småsparare kan egentligen inte skydda sig mot dessa yttre riskmoment. Ett bra exempel på detta är det svenska storbolaget IKEA som misslyckades och förlorade flera miljarder på en mycket omfattande och dyr elhistoria för sina två varuhus. De har nu valt att bromsa utvecklingen av dessa och eventuellt läggs hela planen på is. Att ett svenskt storföretag har svårt att hantera den ryska marknaden torde vara goda indikationer på att en ensam svensk småsparare också lär få det tufft om man inte är väldigt benägen att ta stora risker.  Rysslans är väldigt spännande  men också väldigt farligt.

Kärnkraft med nya driftsproblem

Båda reaktorerna har under en längre period stått avstängda på grund av inspektioner och underhållsarbete. När de startades under förra veckan så trodde man att kapacitetsproblemen i det svenska elnätet var löst. Tyvärr visade sig både Ringhals reaktor och Oskarshamn reaktor inte palla trycket och båda står nu avstängda igen i väntan på inspektion och underhåll. Ringhals väntar att få igång sin reaktor den 16 december medan Oskarshamn inte vågar lämna några besked.

Kommunikationschefen på Ringhals menar på att det är omöjligt att tumma på säkerheten när det gäller kärnkraft. Det har han förvisso rätt i men problemet är att det är helt fel period på året att få dessa problemen och att genomföra inspektioner eftersom det är väldigt kallt ute och elen behövs mer än någonsin. Eftersom det är kunden som i slutändan får högre priser så är det högst relevant att elbolagen gör vad de kan för att lösa det här.

Inkassobranschen blomstrar

I de flesta nyheter som skrivs så handlar det mer och mer om svenskarnas ökade skulder. Det är emellertid inte bara skulderna som ökar. Inkassobolagens vinster ökar i rask takt de också. Branschen gjorde föregående år en vinst på 700 miljoner med en omsättning som landade någonstans kring 3,8 miljarder.

Organisationen Svensk Inkasso menar dock att det inte har någonting med konjunkturen att göra eftersom inkasso i stort sätt alltid går bra, oavsett om det är bra eller dåliga tider. I de goda tiderna finns mer pengar ute på marknaden att ta ifrån medan i dåliga tider som är det mindre pengar men fler ärenden som går till indrivning.

Antalet betalningsanmärkningar hade fram till i fjol fördubblats sett till den då senaste tioårsperioden. Det gör att inkassobolagen knappast får mindre att göra. Allt fler handlar på kredit och många slarvar också med betalningarna.

Bankerna höjer räntan mer än Riksbanken

E24 släppte igår en intressant undersökning där man tittat på hur mycket Riksbanken hade höjt styrräntan i förhållande till hur mycket bankerna valt att höja sina boräntor. Resultatet är häpnandsväckande men absolut inte olagligt. Riksbankens höjning ligger på 75 punkter medan bankerna ligger över 50 procent mer.

Sedan i somras har styrräntan gått upp från 0,25 procent till 1 procent, det vill säga en höjning på 0,75 procent eller 75 punkter. Det är är då inte riktigt vad bankerna valt att göra. Genomsnittet på höjningarna från bankerna ligger på 115 punkter vilket alltså är 40 procent mer än Riksbankens. Enligt Finansinspektionen är det här inget som är fel men däremot tycker man att bankerna borde vara mer öppna med vad de tjänar på just bolånen. Finansinspektionen tycker också att de här mätningarna inte riktigt ger ett bra svar på hur konkurrensen fungerar. Det gjorde det för ett par år sedan men funkar inte längre. Främst för att bankerna själva har dyrare kostnader i att låna i utländska valutor vilket också gör att höjningarna måste bli högre hos bankerna.

Finansinspektionen tycker att SEB är ett föredöme när det gäller att visa vilka kostnader man har för sina bolån. De anses vara riktigt bra på just den delen och FI hade gärna sett att flera banker följde SEB och visade sina kostnader mer tydligt.

Bostadsministern bakom amorteringskrav

Många är de röster som velat införa än mer krav än bara bolånetaket som ett sätt att minska svenskarnas ökande skulder. Riksbankschefen Stefan Ingeves och Finansminster Anders Borg är två tunga namn som ställt sig bakom förslaget om amorteringskrav för att tvinga svenskar att betala av sina skulder. Idag är det väldigt vanligt att bankerna erbjuder amorteringsfria lån vilket givetvis lockar många att ta sig an. De som tjänar på det här är givetvis bankerna eftersom räntorna hela tiden baseras på ett lån som inte minskar i storlek.

Nu har även bostadsminstern Stefan Attefall uttalat sig i frågan om amorteringskrav och även han är positivt inställd till att det borde införas. Han menar på att det är inte är sunt att svenskar sitter med stora lån utan att minska dem. Det är ett krav som varje bank bör ställa enligt ett uttalande till E24.

Nordea höjer sina boräntor

Idag kommer nyheten om att Nordea blir näst på tur att höja sin boräntor för kunderna. Det här innebär att tre av deras bolånemöjligheter kommer få höjda räntor. Efter höjningen får ett lån bundet i tre månader en ränta på 3,00 procent, ett lån bundet i två år en ränta på 3,55 procent och ett femårigt lån får en ränta på 4,55 procent.

Det är här att se som en direkt effekt av den ränteprognos som Riksbanken lämnat sedan en tid tillbaka och fler höjningar från fler institut är att räkna med.

Borg vill strama åt utlåningen

Anders Borg ryktas nu hålla samtal med både Riksbanken och Finansinspektionen om hur man skall strama åt utlåningen för privatpersoner och därmed få ner de ökande skulderna som håller på att skena iväg totalt. Anders Borg säger att en diskussion förts med riksbankschefen där både amorteringskrav och andra alternativ diskuterats.

Ett annat förslag att hindra utlåningen var bland annat att införa sänkt ränteavdrag som är ett en het diskussionspunkt för ledande ekonomer. Här vill dock inte Anders Borg lova något enligt vad Dagens Industri fått erfara.  Här menar man på att beslutet måste ligga hos myndigheterna.

Att svenskarnas skuldsättning växer med nio procent om året är givetvis inte bra och man måste hitta lösningar för att det inte skall skena iväg allt för mycket. Anders Borg själv säger att han inte vill ha en risk i landet där vi går mot det som hände på Island eller som nu sker på Irland.